KORPSKRIFTEN

...
Meny
Institutet för språk och folkminnen (Isof) Över 50 000 autentiska uppteckningar från svensk allmoge

Folktro & Sägner

Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.

Läs hela sägnen Isof Arkivpost
Filter Alla teman · Östergötland
Landskap
Visar 12 av 1191 uppteckningar ur Isofs arkiv Källa: Folke – Isof (CC-BY)

Skrock och vidskepelse

När di hadde börda, så to di ut varet å satte in'et i e vägg eller i ett trä, å den som högg ner trät eller rev vägga, han skulle få börda. Men di skulle inte få vänna sej om, sen di hadde satt in de där i trät. Ja va å högg aspa ve Johannesberg, å där va de tocke där. Å ja fick börda, å di som klöv aspa, di fick också.

Skrock och vidskepelse

När en har slaktat å flått å huden, så händer de, att musklera rycker på djuret, å den som ä mörkrädder, han ska gå fram å bita i de där så blir han bra.

Skrock och vidskepelse

När di skulle ha bort »knarren» så stog di å högg på e sticka. Å så sa di: »Va gör du, va gör du», sa di. »Ja hugger bort knarren», sa den andre då. Å de där skulle di göra tre gånger, å då vart di bra.

Skrock och vidskepelse

De va e kärng, som lärde mej, hur en ska få bort tannvärk. En skulle peta tanna å ta tre köttbita å smeta på å sen kasta ut dom te fögla. Då får di tannvärken.

Skrock och vidskepelse

De va en gång, som ja va så ute för börda. Ja hadde fem styckna på magen. Å ja skulle resa te bror min, å då gick de hål på en utå dom. Å ja gick ut i en hage å högg hål på en björk å stoppa in göret där å stoppa igen hålt. Ä de ä sanning de, att sen har ja inte haft så mycke som e kväsa på min kropp.

Skrock och vidskepelse

Om de ä nån, som får ett svårt sår, som inte vill sluta te blö, så ska en ta ut kilen ur ett stegben å lägga i såret. Då stannar blon.

Skrock och vidskepelse

Å när di hadde börda å sånt där, så skulle di krama ur dom i en trase å lägga den i en å, där vattnet rann åt norr, då skulle di bli fria ifrå börda senna.

Skrock och vidskepelse

Ja vet, vi hadde e rönn ve vägen, å den va ett tocke där bördaträ. Å de va nåra illaka pöjka, som hadde skalat å barken, så trät törka. Då va de en gubbe, som ba å få hugga ner rönna å använda ven. »Ja, de kan I la få», sa far, »för ja ska i alla fall plantera e ny rönn». Si, länsman såg te, att di hadde trän ve väga på den tin. Men de va tocke där otäckshet i trät. Å tänk, gubben vart så fuller mä börda, så han kunne inte ligga en gång.

Skrock och vidskepelse

Om en har vårter, då ska en låta någen annan räkna dom. Si då får han dom i stället. Å så kan en också ta å gni dom mä en fläskesvål å lägga den inunner en sten. Å när den ä oppruttnader, då ä vårtera borta.

Skrock och vidskepelse

Oppe ve Rönnstuga ve. Skyllersta 1 körka där bodde de e gumma, som kunne bota för engelska sjuka. De skulle va barn, som va unner fem år. Då to ho ett stycke rönnträ å klöv, å sen to ho barna igimen de där hålet tre gånger. Men de skulle göras tre torsdaga å ra.

Skrock och vidskepelse

Min farfar talte om, att han hadde ett sår på benet, å där hadde han stoppat en ärta, för att såret skulle hålla sej öppet. Se, de där skulle vara, för att allt otyg i kroppen skulle krypa ut genom de där hålet, trolltyg å sånt där.

Skrock och vidskepelse

När hästa hadde vrickat sej, så skulle di les baklänges in i stallet över stål.

« Föregående Sida 10 av 100 Nästa »

Visa hos Isof Folke
MIMER // Kunskapsassistent KLAR