Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Svartkonst
Stål och silver anvädnes mot troll- dom, även hästskor och yxor. Man bar stål- bitar på sig för att vara skyddad. Bara man hade en nål på sig i kläderna, så kunde den skydda en från att bli bergtagen. Nålen sattes i barnkläderna.
Husdjur
"Der framme" i Sandsgården hade de en soplimme över lagårdsdörrn för att freda korna för trolldom. På något annat ställe såg meddelaren att de hade hängt en tvaga eller soplimme över korna inne i lagårn. När mor lämnade bort mjölk, stack hon först alltid en brinnande sticka i den.
Heden hustru.
Heden hustru. 1. Ännu ej kyrkotagen kvinna kallades "he'a hustru". Hon var ock- så mottaglig för trolldom, kunde t. ex. lätt råka ut för att bli berg- tagen, om hon inte aktade sig. 2. "He'a hustru" skulle helst inte gå ut under "hälen" (bar) himmel. 3. Var hon alldeles tvungen att gå ut, skulle hon stål på sig och ett psalmboksblad i barmen.
Vid slåtteröl, omkring 1865, på Nedra Dahle vid de...
Vid slåtteröl, omkring 1865, på Nedra Dahle vid den så kalla- de Borrefjälsnäsan, (västra hörnet av eller udden av Borrefjäll) blevo allesamman eller nio (9) personer så sjuka på en gång att alla ramlade ned utom två som hunno springa till den ca: 25 meter avlägsna ån och få sig vatten, dessa två klarade sig bäst, dom andra kunde inget göra den dagen och en räfserska måste köras hem. Det troddes att det var trolldom i berget.
Häxor
På Lövryr i Krokstad bodde en gång en trollpacka, som kallades kapten Eli, ty hon befallde över de andra häxorna i trakten. En gång dödade hon en av prästerna i Krokstad genom trolldom, men för det blev hon dömd att hängas. Detta skedde på Galgeberget i Krokstad. Strax innan de skulle hänga henne, ville de ha henne till att modstjäla de båda hästarna för en, som gick där i närheten och plöjde, men det kunde hon inte, sa hon, ty både den som plöjer och de båda hästarna är förstfödda, och därför kan ingen människa modstjäla dem.
"Hedet barn"
"Hedet barn" Innan ett barn hade blivit kristnat, var det mycket mottagligt för troll- dom och varjehanda otyg, kunde bli bortbytt o.s.v. 1. Den som kom utifrån, fick inte genast gå bort och röra vid vaggan eller barnet. Han måste först hålla händerna på ugnen, ty an- nars kunde han föra med sig trolltyg och sjukdom. Detta gällde även om döpta barn, men när barnet var odöpt, var det särskilt viktigt. 2. Om torsdagarna fick man inte bada hedet barn, helst inte döpt barn heller. Endast om barnet föddes på en torsdag, kunde det få sitt första bad denna dag.
Hur man sökte hindra trollpackan att stjäla mjölken ur korna
De trodde på Kongbäck, att käringen i Bönliden (Bottenlider? ) kunde dra kraften ur kreaturen, för hon fick alltid så mycket och godt smör. Och dom var räddare för att släppa Bönlidan gumman i B.) i ladugården, än om själve den onde hade kommit När nu månen gick opp, så sken han in i ladugården genom glasen (= fönstren) på kreaturen. Så sade käringen i Kongbäck till karlen, att han skulle ta en lie och lägga sig i ladugården om natten och skära af strålarna. Och där låg han, och huggde (= högg) och huggde och skulle skära af strålarna hela natten, för de trodde, det var någon trolldom, som kom från Bönlidan, och att det var den, som fördärfvade kreaturen och tog kraften ur dom.
Folktro om barnets födelse
Folktro om barnets födelse 1. Det barn, som skriker hårt, när det födes, får slita mycket ont i livet. 2. När en nyfödd fiskarpojke skulle badas första gången, stod fadren och släppte ner en fiskedörj i vattnet, i detsamma som poj- ken doppades ner. Det var för att han skulle få god fiskelycka. 3. Stål skulle man alltid ha i karet, när den nyfödde badades första gången. Det hjälpte mot trolldom och annat ont, som kunde vara i vattnet. 4. Barnaföderskan skulle också ha stål i sängen, helst en sax. 5. Man fick inte plocka bort "hedna hud" (den svarta skorpa i huvudet på nyfödda) från den nyföddes huvud, ty då kunde han lätt bli sjuk (särskilt få sår i huvu- det. 6. Man ska inte vagga en tom vagga, för då kommer det snart ett nytt barn i den.
Död och begravning
År 1866 dog en 43 årig man här i Valla som var enfall- dig och efterblifven. Dödskampen var svår, var utan med- vetande och hade svårt för att dö. Jag mins att vid dödsbädden då satt en förståndig bondkvinna, välförfaren i särbehandling och annan läkekonst för både menniskor och djur, samt mycket anlitat. Hon sade "jag har hört af de gamla att om man vänder en tegelpanna på taket med undersidan upp på det hus der den sjuke ligger så har den lättare för att dö." Hon gick derefter ut och antagligen vände hon tegelpannan. Strax efter dog mannen gif- vetvis af den orsaken att hans dödsstund var inne. Denna tro är af gammal data. Man ser det i professor Linderholms bok om hexprosserna i Bohuslän 1669-1672, der denna tro omsatt i handling i Marstrand, der det blef en anklagelsepunkt mot en kvinna för trolldom. Skilnaden är blott den att der var det en torfva af det skälet, / att tegeltak ej då voro i bruk åtminstone ej i småstäderna och sjelffallet icke heller å landsbygden. Trotts att denna tro i förtiden förde till båle har den dock lefvat i folkminnet ända in i vår tid.
Trolldom
Några fiskuppköpare från Klädesholmen var en gång till Göteborg för att sälja salt- fisk, de hade en öppen båt, och de förbipasserande kunde se fisken från kajjen. Gubbarna gingo upp till ett ölkafé och under det att de satt och söp, var det någon av sällskapet som framkastade frågan om man ej skulle gå ner till båten och vakta fisken för tjuvar. "Nej," säger en av gubbarna som var finne, "det behövs inte för nu på ögonblicket har jag satt vakt vid båten." Efter ett par timmar gick gubbarna ned till båten, och där på kajjen stod en man med ett stort knippe fisk på ryggen, som han hade / stulit. Tjuven kunde ej röra sig ur fläcken ej heller kunde han lägga ner sin börda. Då gick finngubben fram till tjuven och tackade honom för att han hade vaktat båten och genast lossnade fiskknippan och ramlade ned på kajjen.
Trolldom
Det var på 1890 talet en finngubbe som gick omkring på Tjörn och botade sjuka, ibland tog han också fram tjuvgods. En dag träffade han den myndige Janne Billström på Röa som tillsade finn- gubben att genast lämna Tjörn, i annat fall skulle länsman ta honom. Finngubben blev arg och sade att lössen skulle äta upp hans far, till straff för att han inte fick gå ifred. Det berättas också att Janne Billströms fader, Olle Billström, fick en löss- sjukdom och att man fick taga färska djurhudar och rulla in honom uti för att / lössbölderna skulle mogna sig. Emellertid kom länsman till Stocke- vik för att häkta finngubben, men han hoppade ned i en segelbåt, och det var motvind till Klädesholmen (altså sydvästlig vind) men när finngubben räkt segel vände vinden sig och blev nordost och således god vind till Klädesholmen.
Trolldom
Att "sätta ner någon." Den försmådde friaren kan på följande sätt hämnas på flickan – "sätta ner henne" – så att hon ej blir gift: Han skaffar sig en av flickans hårnålar och ett av hennes hår samt virar håret omkring hårnålen, varefter alltsammans sättes ned i rinnande vatten.
Trolldom
Finnar kunde binda tjuvar, så de fick stå stilla och vänta, till dess finnen sa, att de fick gå. Det finns nio olika sorters tandvärk. Finnar kunde bota alla sorterna. En gång var det en dräng, som ville lära sig att bota tandvärk också, men då fick han gå upp tidigt nio morgnar i sträck och han skulle ha vaknat själv, men den nionde mor- gonen försov han sig, och så lärde han sig endast att stilla åtta sorter. Det var nog 100 år sen dess.