Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Troll
Åskan var trollens värsta fiende. Trollen ansågos även här på trakten ha varit fula, gamla och rika. "Rik som ett troll," säger man.
Troll
Där gick en pilt å slog. Så kom e vacker tös å raka. Men ho försvann. Han tänkte på na på natta, att han ville allt bra gärna ha na. Dan därpå to' han så en kniv me magnetstål me sej. Så sa'n te na, att'n hade slått sej i panna å om ho velle se på't. Ho gjore så å han to stålet kring'a så ho mått bli där. Å di ble gefte å ble så lycklie. För ho va allt gla i en me, uta hade ho ente komme å raka.
Troll
Bytingar fick inte lov att tala. Det fanns en sådan på ett ställe, och han hade aldrig sagt ett ord. Han var stor nu och satt en dag på logen och tittade på, då de andre arbetade. Så föll en tösunge omkull, och kjolarna gick över huvudet på henne. Då drog bytingen i att skratta, och han sa: "Nog är jag gammal som toppen på Tiven och roten på Risven, men make till det har jag aldrig sett". Men efter det fick de inte se honom mer. Han gav sig iväg, sedan han hade pratat, för det hade han inte lov till.
Troll
Det var ett barn, som var så litet och inte ville växa. Då sade modern, så att barnet hörde det, att hon skulle brygga i ett äggskal. Ungen kunde då inte tiga utan sade: "Ja' e så gammel som Nive'n å Tiven å barken på trä. A femton käringar har ja' poppat ihjäl, men allri har ja' sett nån som bryggat i ett äggskal."
Troll
Min mor tjänade i Rönning i Rödbo. Där talade de om, att för länge sedan hade det kommit en bergkäring och velat låna bröd. Hon ville inte gå in utan bad, att de skulle lägga det på bislaget. En annan gång hade en bergkäring lämnat in ull till spinning. Men hon hade sagt, att de inte skulle väta på fingret, för då kunde hon inte använda sig av det (spunna).
Troll
En bondhustru hade fött barn, men hon hade inte ännu varit hos prästen. Så en dag gick hon efter vatten i kvällningen, och då blev hon bergtagen. Eftersom hon var och förblev borta, så tog hennes gubbe, som hette Ola, och gifte om sig. Men en natt, när alla i huset låg och sov, kom den första hustrun och bultade på dörren och ropade: "Ola, Ola öppna!" Och han kände igen henne på rösten och ville springa upp och ut. Men hans nya käring höll honom. Till slut blev han då fri och rusade till dörren. Men i detsamma tog berggubben tag i henne och drog henne undan. Detta skulle ha hänt i Torsby socken.
Troll
På Åseby gård ligger ett berg, som kallas för Tjuvberget. — Under skördetiden höll en gång arbetsfolket från Åseby middagsrast tätt under berget. En av slåtterkarlarna hette Lars. Han var den fattigaste och hade den sämsta matsäcken. När de nu skulle äta, kom det en stor brödkaka farandes utför bergssluttningen och samtidigt ropade någon uppe från berget: "Den skall Lars ha". Om en stund kom det farandes en kaka till och någon ropade: "Den skall Lars ha". Och aldrig hade man sett så stora och granna brödkakor förut. Det är nu långt över hundra år sedan detta hände.
Troll
En hustru och en trollkäring voro så sams, att hustrun fick spinna åt trollkäringen. En gång hade hon tagit med tummen i mun och vätt spånaden, när hon sen lämnade den till trollkäringen, sade denna: "Det kan du få behålla, det har du tummat på". Det var blår hustrun spunnit. Trollkäringen lät henne fortsätta att arbeta för henne och sade: "Här ska du få andra blår att spinna, men dom ska du inte tumma på!"
Troll
En flicka vid namn Maria var försvunnen i flera dagar utan att man hade reda på var hon var. Så småningom kom hon till rätta av sig själv. Hon berättade att hon varit bergtagen. Bergfolket bjöd henne mat, men den tycktes henne vara som ormar och grodor. Till slut yttrade hon: "Herre Gud, hjälp mig!" Då sade bergagubben: "Kasta ut tösungen, hon svär så styggt".
Troll
I Ramneberget eller Dammsåsberget blev en flicka intagen. Hon hade en bok med sig och började läsa i den. Då blev hon kastad ur berget. Denna flicka föll sedan tidvis i en dvalliknande sömn, och då kunde hon predika och läsa bibeln utantill precis som en präst. Och folk, även präster, kom från alla håll till hennes hem, som hette Timmervatten, för att höra henne. Detta lär ha ägt rum under den tid, då prosten Nordholm var kyrkoherde i Spekeröd.
Troll
I Rom i Tegneby socken hade de på ett ställe en bergunge, som låg i vaggan. En dag då folket i huset var ute och körde hö, skulle pigan gå in och titta till pojken. Då hon kikade in genom fönsterrutan, stod pojken, stor och lång, bredvid vaggan och skar fläsk. Då han fick se pigan, sade han: "Om du inte talar om detta för någon levande människa, skall jag hjälpa dig att trille hö. Då bonden blir så fattig, att han tar nycklarna ur dörrarna och köper bröd för dem, då ska jag gå". Sen talade pigan om för muren, vad det var för en unge, de hade i huset, medan folket hörde det. Bonden tordes inte genast ta nycklarna, men på tredje dagen gick han och köpte bröd för dem. Sen kom bergungen till berget igen.
Troll
I Lurs socken på ett ställe hade de en bortbyting, som aldrig talade. Då kokade de en hel spädgris, la den på bordet och bad honom känna på pölsa. Då sa han: "Jag är så gammal, så jag har sett Sjuleby skogar brunne opp sju gånger och runne opp igen, men aldrig har jag sett sån pölsa." Sen fick de lov till att avliva honom på något sätt, de skrev till kungs för det.
Troll
Det var bröllop eller noet annat kalas i Hästeskede. En gick dit för att bettle. När han kom förbi berget, ropte noen, att genast han kom fram, skulle han be Buster gå hem, för Dölva va dö. Då han kom in i köket, sa han: "Jag begriper inte, det var noen i berget, som ropte, att jag skulle säga så här: "Be Buster gå hem, för Dölva är dö!" Då kom en liten hoppande fram och sprang ut och ropte: "Ja, då har hon dött av törste".