Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Naturföremål
Nygårdskällan här borta på gränsen till Väst sn. var en offer- källa. Dit vallfärda de på mid- sommar о̄ skulle dricka о̄ offra där.
Piskning med ris
Denna sed säger herr Krok aldrig har förekommit i Uddevalla.
Landsmålsarkivets frågelista n:r 10 /b/
Kvistar av sälg och björk tog man in och satte i vat- ten ungefär när som hälst fram på vårsidan, dock kanske mest till Påsk. Denna sed var således icke bunden till någon viss tidpunkt enligt fru Mel- lins uppgift.
Landsmålsarkivets frågelista n:r 10 /b/
Enligt herr och fru Lundbergs uppgift har man i alla tider brukat att ta in vilda blommor och kvistar av framför allt björk och sälg och sätta i vatten fram på vårsidan. Denna sed har emellertid icke varit bunden till någon särskild helg eller någon särskild tid. Kan- ske dock rikligast kring Påsk.
Landsmålsarkivets frågelista n:r 10 /b/
Kvistar av björk och sälg tog man in på vårsidan och satte i vatten, men denna sed var icke bunden till någon särskild helg eller någon särskild dag eller tid. När det började att våras i naturen, ville man också inomhus ha något grönt att titta på.
Landsmålsarkivets frågelista n:r 10 /b/
Herr Krok säger, att det i Uddevalla varit bruk så länge han minns, att på vårsidan taga in kvistar av framför allt sälg och björk och sätta i vatten för att bringa dem att grönska. Detta har emellertid ej skett till någon särskild högtid eller någon annan särskild tid utan litet när som hälst.
Stadstraditioner: Pingst, Trefaldighet och Midsommar.
Pingst. Inga särskilda förberedelser gjordes i Uddevalla för Pingstfirandet, ej heller hade Pingstveckan här någon särskild benämning. Man tog in löv och vilda blommor, som man satte i vatten. Såväl lövet som blommorna hämtades vanligen i backarne runt stad- en. Någon särskild benämning på detta prydande av hemmen kände herr Krok ej till. Ingen klädsel av sängarne med löv eller blommor på Pingstdagens morgon förekom i Uddevalla, ej heller fingo barnen denna morgon några gotter. Seden att barnen på Pingstdagens morgon gåvo föräld- rarne en krans av vilda blommor fanns ej i Uddevalla. Inga särskilda förberedelser gjordes i Uddevalla för maten under Pingsthelgen, ej heller förekom några särskilda maträtter. / Pingstdagens gudstjänst var i allmänhet mycket livligt besökt, men någon klädsel av kyrkan med grönt och blommor förekom ej. Några längre utfärder från staden gjorde uddevallabor- na ej under Pingsten. Man hade ju landet så att säga inne i staden. Att uddevallaborna togo sig en promenad under Pingsten, som sträckte sig utan- för stadens tullar, kunde väl hända, men något, som man kan kalla för ut- flykt förekom ej här. Några stänger, prydda med blommor och grönt, förekom ej i Uddevalla. I detta sammanhang vill jag emellertid omtala en annan dag, då framför allt ungdomen gav sig iväg ut från stadens hank och stör, och det var 1 Maj. Skolorna voro denna dag stängda. Utrustade med smörgåsar och mjölk på en butelj drogo ungdomarne ut ur staden för att "maja", som det hette. Man strövade ikring i stadens omgivningar, och om det var möjligt, så skulle man ha det första, kalla badet för året denna dag. Några särskilda fester eller gillen höllos ej under Pingsten i Uddevalla. Att under Pingsten kläda ut en flicka till brud före- kom ej i Uddevalla. / Några utfärder till någon källa under Pingsten före- kom ej heller i Uddevalla. Trefaldighet. Trefaldighetssöndagen hade ingen särskild benämning i Uddevalla, och denna dags togs här precis som en vanlig söndag. Midsommar. Midsommar hade ingen särskild benämning i Uddevalla. Inga särskilda rätter tillreddes heller för denna dag. Någon särskild lövmarknad fanns ej i staden vid Midsommar. Det gröna, som man behövde, hämtade man själv utanför stadens tullar. Inga björkar sattes upp utanför porten och ej heller la- de man gröna kvistar framför trappan. Inga lövkojor eller lövsalar funnos inne på gårdarne i Uddevalla. Man tog emellertid in björkkvistar, som dels placerades i vatten, och dels utplanterades litet över allt i rummen, såsom på kakel- ugnar, bakom tavlor etc. Vilda blommor togos in och sattes i vatten. Man sade, att man "lövade" rummen. Även kyrkan pryddes med blommor och grönt till mid- sommar, men herr Krok kunde ej ge någon detaljerad beskrivning på huru detta gjordes. / Det, som i frågelistan står berättat om "lövgubbar" i Uddevalla, förvånade på det högsta herr Krok. Han påstod med bestämdhet, att något sådant aldrig förekommit i Uddevalla. Att kläda ut någon flicka till "midsommarbrud" har ej förekommit i Uddevalla. "Majstång" fanns däremot i Uddevalla. Den kunde vara av vilket träslag som hälst. Det var en rak, enkel spira med en tvärslå upptill. Staden hade en allmän majstång, vilken årligen restes vid Kampenhov. Inga privata majstänger på gårdarne förekommo. Majstången var prydd med kransar och girlanger av löv och vilda blommor. Man kanske tiggde sig till majstången av någon, som var ägare av en lämplig spira eller också hämtade man den liksom björklövet och de vilda blommorna i stadens närmaste omgivningar. Det var huvudsaklig- en ungdomen, som klädde och reste majstången, vilket plägade ske på midsom- mar dagens förmiddag. Några särskilda ceremonier förekommo ej vid stångens resande, ej heller förekom musik eller något skjutande. Inga flaggor, band eller pappersprydnader förekommo å majstången. Det torde nu vara c:a 30 år sedan den sista majstången restes vid Kampenhov. / Någon särskild benämning på midsommarnattens festlig- heter hade man ej i Uddevalla. Man talte om "midsommardansen" och om "mid- sommarvakan". Inga särskilda utfärder företogos av uddevallaborna under midsommar. Man höll sig hemma, och de, som ville dansa, gingo till majstången. Inga andra fester förekommo än dansen kring majstången. Här gick det emellertid livligt till från tidigt på kvällen till långt fram på morgonen nästa dag. Hög och låg möttes denna dag kring majstången, och de, som icke dansade, sågo på. Gummor med kistor fulla av hembakat små- bröd, pepparkakor, bullar och hemkokta karameller hade infunnity sig och gjorde goda affärer. Blev man hungrig och törstig, så var det bara att gå ner i staden till något kafé och där stilla hungern och törsten, varefter man kunde återta dansen med friska tag. Spelmännen trakterade för det mesta fiol. Möjligt är, säger herr Krok, att även dragspel förekommit. Mest dan- sade man polska, men även schottis och hambo samt ringlekar. Något regemente fanns icke vid denna tid förlagt till Uddevalla.
Stadstraditioner: Pingst, Trefaldighet, Midsommar.
Någonting om "lövgubbar" kände fru Mellin icke till. Om firandet av Pingst, Trefaldighet och Midsommar gav hon samma uppgifter som herr Krok förut lämnat. Hon berättade emellertid, att det i hennes hem var brukligt att Midsommardagen ha kokt rödspotta och spenat till middag. Spenat var vid denna tid på året något alldeles extra fint. Den odlades ju endast på kalljord, och var därför sällan färdig förrän vid Midsommar. Hon berättade även, att uddevallaflickorna på midsom- maraftonen brukade ge sig iväg utanför staden och plocka 9 olika slag av ängsblommor, som de sedan lade under sin huvudkudde på kvällen, innan de somnade. Det var emellertid mycket viktigt, att de icke yttrade ett enda ord, innan de fått ihop alla de 9 sorterna blommor. Gjordes det hela emellertid riktigt, så fingo de sedan på natten i drömmen se sin tillkom- mande.
Stadstraditioner: Pingst, Trefaldighet, Midsommar.
Fru Morells uppgifter rörande dessa helger överensstäm- de i huvudsak med herr Kroks uppgifter. Fru Morell minns emellertid, att man på en eller annan gård byggde sig en lövsal av björkar. I mitten av lövsalen var det ett bord och runtom var det träbänkar. Här höllo gubbarne gerna till om kväll- arne och drucko toddy. Angående majstången vid Kampenhov sade fru Morell, att det var Kampenhovs fabrik, som bekostade den, och att den egentligen var avsedd för fabrikens egna arbetare och arbeterskor, men vem som hälst fick ju gerna gå dit och dansa. Fabriken brukade bjuda sina arbetare på svag- dricka och smörgåsar någon gång under kvällens lopp. I fru Morells hem åt man alltid Midsommardagen på kvällen risgrynsgröt med kanel. Att det var något särskild mat till mid- dagen denna dag, kunde hon icke erinra sig. / Fru Morell minns en "midsommargubbe", som gick ikring i staden och tiggde pengar, när hon var en liten flicka. Hon minns honom emellertid icke längre än till ungefär den tid, när hon konfirmerades, då denna sed tycks ha upphört. Midsommargubben var en äldre, fattig man från öster, som var så gott som helt inklädd i grönt och med en krans av röda pioner hängande om halsen. Ansiktet var emellertid icke tätare inklätt i grönt än att han kunde vägleda sig själv. Han gick från dörr till dörr hela staden över. Han sjöng icke och sade ej heller något. Han bara bugade sig, och här och där fick han en slant. Alla stadens barnungar voro glada i midsommargubben och för att hindra dem att vara alltför påträngande, hade han alltid en annan man i sällskap, som höll undan alla ungarne, vilka som en lång svans brukade att följa honom över hela staden. Benämningen "lövgubbe" på denne i grönt och pioner utstyrde man hade fru Morell aldrig hört. "Vi barn sade aldrig något annat än "midsommargubben" var hennes svar på min fråga härom. "Midsommargubben", som fru Morell berättat om är na- turligtvis ändå detsamma som "lövgubben", som frågelistan talar om, fast i en något moderniserad upplaga. / Såsom jag förut nämnt, så var 1 Maj en dag, som firades i Uddevalla. Ungdomen drog ut i markerna utanför staden och strövade ikring där, men även i hemmen gjorde man det festligt. I fru Morells hem var det alltid stekta ägg och stekt fläsk med potatis till middag denna dag. Som drycker var det brännvin och porter. Ungdomen brukade gå på eftermiddagen få festa på socker- dricka och apelsiner.
Stadstraditioner: Pingst, Trefaldighet, Midsommar.
Herrskapet Lundberg gav mig samma uppgifter om dessa helger, som de jag förut fått. Herr Lundberg sade emellertid, att han minns, att bönderna ibland kommo in till staden vid Midsommar med hela lass med småbjörkar till avsalu. Han säger också, att det nog fanns hus, där man placerade ett par björkar utanför husets ingång. Lövsalar på gårdarne på gårdarne minns även herr Lundberg. Varken fru eller herr Lundberg minns emellertid någ- on "lövgubbe" eller någon "midsommargubbe". Fru Lundberg påstod med bestämdhet, att det aldrig var annat än fiolmusik vid dansen runt majstången på Kampenhov.
Stadstraditioner: Pingst, Trefaldighet, Midsommar.
Angående Pingst och Trefaldighet lämnade fröken Olsson samma uppgifter som mina andra berättare. Vid midsommar tog man in rikligt med björklöv i fröken Olsson hem, som placerades över allt. Någon lövsal hade de icke, men hon minns sådana på ett och annat håll i staden. Någon privat, liten majstång kunde också förekomma på gårdar, där det fanns många barn. Typen var den vanliga med en tvärstång upptill, men den var icke mera än ett par meter hög. Björklövet skaffade man sig för det mesta från den bonde, som brukade leverera smör, mjölk och ägg till familjen, men det fanns även bönder, som körde hela lass med björklöv till staden för försäljning. Någon "lövgubbe" kände fröken Olsson ej till, men hon berättade om en fnoskig individ, som kallades för "Tjeo bubba." I verklig- heten hette han Olsson, och det sades att han på sin tid legat i Uppsala och studerat. "Tjeo bubba" var driftkucku för stadens alla barn, som bruka- / de att springa efter honom och ropa: "Tjeo hatt, Tjeo käpp, Tjeo byxor och väst." För att freda sig för ungarne slog han ikring sig med sin käpp, men ju värre han slog, ju värre ropade de. Han tiggde icke, men tog gerna emot en slant ändå. Sär- skilt förtjust blev han, om han fick 6 skilling banko av koppar, som var en stor och rejäl peng, men erbjöd man honom 6 skilling banko i silver, som var en liten peng, så nekade han att ta emot den. Han var vid ett tillfälle med på en begravning på kyrko- gården, och då prästen sade, att den döde åter skulle uppstå på den yttersta dagen, sade Tjeo bubba högt och tydligt: "Åh, jag tror han stannar, där han är". Det blev stor uppståndelse och borgmästare Sandegren, som sades ha var- it studiekamrat till Tjeo bubba, tog honom under armen och förde honom från kyrkogården. Till straff för sitt olämpliga uppträdande på kyrkogården fick Tjeo bubba ett par dagars vatten och bröd. Denne Tjeo bubba brukade varje midsommar sätta några gröna kvistar i hatten och hänga på sig några blommor samt sedan spatsera / ikring i staden, förföljd av stadens alla ungar, vilka ideligen ropade sitt: "Tjeo hatt, Tjeo käpp, Tjeo byxor och väst".
Tranan och Vårfrudagen.
Fru Morells far var tunnbindare och skråmästare inom detta hantverk. På vårfrudagen var det slut med "ljusenbrinningen", och då gjorde det festligt för gesällerna på kvällen efter det att arbet- et var slut kl. 8. Gesällerna både bodde och åto hos sin mästare, men på Vårfrudagens kväll fingo de alltid något extra gott i matväg och dessutom toddy. Likadant var det på höstsidan, när man första gången tände ljus, men fru Morell kunde icke erinra sig vilken dag detta var. Fru Morell berättade en lustig detalj rörande de in- ackorderade gesällerna och bordskicket, men, som hon sade, "det var bruk- ligt så och det var icke lönt att opponera sig". Egna knivar, skedar och gafflar och egna tallrickar / hade ju var och en, men drickan serverades i en stor mugg, varur alla drucko gemensamt. Bland gesällerna fanns det ofta gamla skäggiga och snusiga gub- bar, och "jag var därför aldrig törstig vid bordet, utan drack sedan ute i köket", sade fru Morell. I fru Morells hem bjöds det icke på våfflor på Vårfru- dagen, men hennes mormor brukade alltid baka våfflor denna dag och bjuda henne och hennes syskon på.
Tranan och vårfrudagen.
Herr Krok minns, att hans mor på "vårfruafton", d.v. s. på kvällen före Vårfrudagen brukade säga: "I dag bär tranan ljus i säng." Härmed menade hon, att nu var det så ljust om kvällarne, att man ej längre behövde ha något lyse. Några särskilda seder i förbindelse med Vårfrudagen kan herr Krok ej minnas. att det var i Uddevalla, utom i en enda sak. I hans hem fingo barnen på vårfrudagen våfflor. Herr Krok framkastade den tanken, att ordet "våfflor" kanske hade något med "vårfru" att göra.