Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påsk
Dagarna i dymmelveckan: svarta månda, vita tisda, dömle onsda, skär torsda, långe freda, påska lörda. Före påsk sulle di kôrsa ôver alla dôra (dörrar). Dä jorde min far sum ja minns.
Eldar Påsk
Jag tror aldrig att de eldat om midsommar utan om påsk.
Påsk.
Dagarna i påskveckan var svarte månda, vite tisda, aske onsda, skäre torsda, långe freda å påske lörda. Långfredag skulle de allmänt till kyrkan; det har bli- vit bortlagt nästan. Ägg skulle det vara på påskdan. I min barndom fick vi vara sparsamma med äggen. Fick man två till påsk var det storslaget.
festeldar
Det var bara om påsk de eldade. Jag har hört talas om att de eldade om midsommar, men det var före min tid.
Märken betr. skördeväder.
"Påskdagen bestämmer för höskörden", dvs. sådant väder det är på den dagen, så blir det under höskörden. Annandag påsk bestämmer för resten av skörden.
Påsk
När fastan gick in skulle man ha en bulle med mjölk om morgonen. Ber. har för sig att det är en gammal sed på orten. Domleveckan var en vecka med ruskväder. Om den inte kom före påsk så kom den strax efter. Benämningen på påskveckans dagar voro: Svarte måndag, vite tisdag, askonsdag, skärtorsdag, långfredag, påskelördag. Man borde alltid gömma lite av Julbrödet till påsk. Den ena högtiden skulle härigenom gå ihop med den andra. Om det regnar Långfredagen blir det lite hö. Solen dansade påskdagens morgon.
Gamla märken
De tre första söndagarna efter påsk kallades ”röe söndera”. Var det tork på dem så blev det torr sommar. Fryser det Anders- mässnatt så blir det slask- väder till jul. Om det regnar sjusovardagen så regnar det i sju veckor sedan.
Dymmelveckans dagar. Påsk
Påskevecka kallades förr Dymmelvecka. Dagarna i den kallades Svarte måndag, Vite tisdag, Aske onsdag Skärtorsdag, Långfredag, Påske lörda. Fast först kom förstås Palmsöndag.
Påsk
Spann de i dymmeln, fick de ingen tur med det garnet. Om påsk skulle de korsa med rödkrita över alla dörrar, fönster och gluggar både på boningshuset och fähuset. Det hade de gjort på det torpet, vi flyttade till, men mamma förbjöd oss att göra det, för hon tyckte det var viber (= vidskepelse). Svarte måndag, vite tisdag, aske onsdag, skära torsdag, långe fredag, påske afta. Långefredagsstryk. Ja, de tog ett ris och piskade barnen, och det gjorde de med korna med och då sa de åt dem, att de skulle vara snälla och lydiga. De fick inte hugga ved från onsdagen och till dess pås- ken var över, för de skulle inte få riktig framgång, om de gjorde det. De ville inte låna bort något i dömlevecka, för då kunde / den, som lånade det, ta nyttan. Om de lånade bort mjölk, kunde han ta nyttan av kon. De ville inte använda mjölk i hushållet långfredagen; de räknade på att de skulle få sjukdomar av den. Påskedan, om morron skulle de stå upp tidigt och se, hur solen dansa! I fastan skulle de inte ställa till baler och skoj, utan de skulle hålla sej ordentliga. De skulle inte använda knivar eller eggjärn på skärtors- dagen. Skar de sej då, så läkte det sej inte.
Umgängesformer.
Till födelsedagar klädde de ut en flicka till brud i mina bar- naår, hon kom med presenter. Det var kamrater emellan. Och andra barn klädde ut sig till gamla gummor så ### de kun- de och till krokiga gubbar, när de gick till en kamrat, som hade födelsedag. Känner inte till påsk- eller pingstbrud.
Påskkäringar
Vid påsk var påskkä- ringarna i kyrktornet och skov, och detta skulle bli till smörja åt sopan eller glorakan eller sope- limmen (sopkvasten) som de red på. Sen hade påskkäringarna smörja i ett horn, och det hornet brukade de ha under en tilja i golvet. Men ingen annan fick se det hornet.
Påsk
Om påsk gick de omkring och bad om påskägg. De var utklädda så galet, så det kan ingen tänka. De hade sotat sig och klätt ut sig på allt möjligt sätt. Det var en tre fyra stycken som gick. Och så sjöng de. De började alltid med den här versen: "Hör I mor och far, I som ägga har, ge mig ett par hönsägg!"
Påsk
Dymmelveckans dagar kallades svarte måndag, vite tisdag, aske onsdag, skär torsdag, lång fredag och påske lördag. Under dymmelveckan hade man inte gärna spinnrocken inne, utan man försökte alltid laga så, att man hade spunnit upp innan dess. Ungdomen gick omkring och sjöng för ägg.