Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Julafton
Mor skulle promt baka så mycket bröd till jul att det räckte över 'vâffer'. Å jag tror att de skulle hug- ga så mycken ved till jul att de skulle ha kvar av den till Mickelsmäss. Dagen före julafton skulle palten bakas. Den hängdes upp på spett att torka. 'Jullim- pan' skulle vara till 'vâffer'. Allt skulle räcka så länge. Å till jul skulle trösken vara avslutad. Ef- ter jul skulle alla karlar till skogen å kola, så kom de hem frampå våren. Själva kolningen var nog färdig till jul. För den sista milan för året rök på julafton, men milorna skulle rivas å kolen skulle fraktas bort.
Hösthalvåret
Det var en dag som di kalla för "sjusôvre". Det var en bemärkelsedag, för om det regnade den dagen, så skulle det hålla på å regna i sju veckor. "Oselemäss" så skulle en vara färdig med slåttern, för då väntade en att få ta till med rågen. Om "andersmäss" var våt, så skulle det bli vin- ter under jul. Men om Sten bröt av, så blev det slask medan jul. En fin advent betydde ett gott år.
Annandag jul (Staffansritt)
På Anda jul red pojkarne ut vid 3-4 tiden på morgonen för att vattna hästarna. Den som fick först sadlat ō var först vid vattnestäl- let skulle ha bästa tur. De skulle allti vattna i nordrinnande vatten. Sedan redo de runt stugorna och sjöng så här: "Goddag hedervärda folk! så bad de efter mat de ville ha' lite av stompen till nöje under julen.
Trettondagen och Knut
På trettondagen om middagen skulle det vara kål. Annat minns jag inte. Gammalt folk brukade tala om, att det kom "stjärn- gossar" medan jul. Och det skulle säkert ha varit på kvällen till trettondagen. De kom med "ljuse stjärna". De var många i följe. De som gick först hade ett ljus i en stjärna som var gjord av pap- per. Med Knut minns jag intet skämt annat än det sades att en skulle köra ut julen.
Tomas
Tre dagar före jul hade vi Tomas. Jag minns att det du skulle ha malat till jul skulle vara gjort före den dagen, för efter den dagen skulle det vara fred med kvarnarna. Om Tomas, tidigt på morgonen, skulle en tala om för råttorna att en inte orkade föda dem å så skulle en visa dem att de kunde gå dit el. dit, för de hade bättre råd att släppa till föda.
Julhalm
I Tydjebyn hade de halm på golvet på jul och barnen gjorde djur och dockor av halmen och lekte med.
Folktro iakttagelse
Eketjarneˣ är en konstig sjö. Det kan vara aldri så stark vinter före jul så lägger inte dä tjarne sej. Skulle dä inträffa, att dä fryser tätt före jul så dröjer dä inte länge förrän isen är borta. Efter jul så fryser dä å blir starkt både te å gå å köra. ˣ En mindre tjärn i Steneby sn
Annandag jul
Om annandag jul bjöd grannarna varandra till sig på kalas. Sedan hölls det ena kalaset efter det andra ända till Tjugondedag Knut. Tjugondag Knut gick jula ut. Många var ute och sjöng tidigt på morgonen. Det var för att de skulle få smaka på julbrännvinet i stu- gorna. Det var en julvisa, de brukade sjunga: "Guds son är född på denna dag allt efter Guds eget välbehag - - -". De kunde vara elaka också och kasta in gödsel i lagårdarna.
Trettonde och Knut
1. På trettene då gick di omkring mä stjärna. Di gjorde en stor stjärna utav papper som var alle sorters färger i, och en sorts axel så di kunde trinsa på den. Det var di vise männen som gick med den. Men jag har aldrig sett'et. Jag vet inte vad di sjöng heller. 2. Tjugonda Knut, då tar jula slut. Då skulle di lek'ut jula. Då hade di bal, eller jullek som di sa förr i världen, och då gjorde di slut på det som di hade tiggt ihop när di gick med julbocken. 3. Det var en del som inte våga ta in spinnerocken förrän jula var slut. Om di tog in'en tjugonda Knut eller anda trettene, de hogar ja inte.
Julsed
I slutet av julen hände det att brödet var hårt det som hade bakats före jul. Då kokade man upp svagdricka och hade sirap i detta. Denna dryck brukades sedan till att blöta upp brödet uti.
Lucia
Om lussemorgonen var alla uppe i otta. Karlarna var uppe på logen kl. 3 och tröskade. Vid 4- el. femtiden skulle en äta en riktig frukost. Då skulle en ta fram det bästa en hade till mat. Men en åt bara en frukost. När en hade ätit den, så togs en liten vila. En tyckte att lussenatten var så lång, och så skulle en börja att fira jul. För en var så gott som i julen, när en hade hun- nit till Lucia. Den natten var det spöknatt. Det var en stygg käring ute och for över allt. Den var ond och farlig. Den var barnen rädda för, att hon skul- le komma in. Det skulle vara Lucia.
Jultraktering
Om kvällarna på jul bruka de göra i ordning i en bolle ost och vörtbröd och uppkokt dricka, brännvin slog de i också. Likadant hade de på begravningar. Något särskilt namn minns ja inte.
Julsed
Mellan jul och nyår fick intet arbe- te utföras som var förenat med kraftan- strängning såsom vedhuggning el. tröskning. Var det någon som utförde dessa arbeten hördes vedhuggning och tröskning framefter natten.