Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Troll
Mor såg trollen när de sprang i bergen på Här- stafjället. Det var när hon var barn. Det var små gubbar. Det var en hel rad. När mormor fick höra, att hon hade sett trollen, så släppte hon henne inte från sig. Hon hade ögonen på henne. Trollen var far- liga. De tog barn.
Fredrik Olsson, Jakob Brodin och Olof Olsson
Historier om lortaktiga gubbar m.fl. Fångstgropar för björn björnjakt m.m. Inbyggarnamn i bygden. Forts. om inbyggarnamn. Hästkurens ingredienser, spiritus, kasta ut, svedjebruk, väckning vid milan, kolning. Forts. om kolning. Kolarskrock. Forts. om kolning. Kolarskrock. Forts. Trollen körde rätt genom milan.
Vivi Wendin, P O Forslund och Wilhelm Johansson
Inledande samtal. Ahlbergs Karin blev skrämd av spöken. Forts. sett en likskara som bådade dödsfall. Forts. olika berättelser. Om "slå ut" för sjukdom m.m. Om "slå ut" och dess farlighet. Om "råka ont" då man skadat en "vittra" (=insektslarv). Om "spriritus" och folk som haft en sådan. Om att kunna lära sig trolla el. spela. Forts. om den trollkunnige beväringen m.m. Forts. om valbyggarnas förhållande till folket i Gävle och Hedesunda m.fl. socknar. Samtal om slakt. Slakt forts. Om folk som ätit kött av självdöda djur. Forts. om slakt. Åtskilliga termer. Forts. om slaktdjurens inälvor. Om slakt. Kastrering. Forts. om kastrering av kattor, grisar och hästar. Om tjänstfolkets ledighet. Kroppslig kondition. Om pengar och ekonomiska mellanhavanden med Hemmet.
pristäflan jag set i nårlands påsten
pristäflan jag set i nårlands påsten om jur som kunnatt tala som jag har höt i min barndom berättas hästen sade du lassar och jag drar men du får svara på domedag haren sa de sätta för mig snaror och band men vad har jag jort Meniskan fårett sa om benen bar mig skulle jag äta som en häst, tuppen sa alla skall vi dö, hur när sa kon i höst i höst sa oxen, så går det när man icke lyder sa jeten ått tjilling. Jag sitter illa sa råttan satt på fläskett sätt dig litett lengre ner kall jag jelpa dig sa katten sitt den sur sa räven ått rönbären: råttorna skulle ha samman träd huru de skulle bin da bjelror på katten då steg en gamal förståndig mus: / fram och sade hvem vill binda bjällror på de vreda kattor för alla är vi räd om skinett, Skogsväsen det var en gån en lantmans hustru som skull klava kona när dom kom hem ock det var en oknu ko som kom in med i ladugåden och så klava hon den med och så satte hon sig att mjölka och när hon höll på och mjölka den kon hon inte råde om så kom skoxfrun i dören och sa mjölka inte mer nu men hon fortfor att Mjölka så sa skoxfrun mjölka inte mer för då blir hon all men hon mjölkan ändå och så blef det slut med kon men då sa skoxfrun du har tagitt ludi fot af mig du men jag skall / ta slätfot af dig jag och så gick hon och någott sedan skulle son i gåden till skogen och hugga stör och då blef han borta och kom inte hem och de leta honom men förgäves så kom han hem i 3 tosdaxkvällar men då var han så stor andra gången än då störe och tredje gången så lång så han nåde upp till takett och så såg de alldrig honom mer och bergett i skogen kalla de för olas berg för pojken hette olof, detta hän- de i ulsta by i ockelbo soken i geflebos län i gestriland och jag hörde det berättas i min barnd om och nu är jag 61 och ett halt år gamal och född i Åbyggeby i ockelbo men nu bor i hille soken i gestrikland / och Min aderäs är så här Maria Åsenlund Trödje Strömsbro jag har nog flera bitar om sagor och troll men men det lär vara för den här gången