Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommar
Blommor och löv satte de in överallt på midsommar var de kunde komma åt. Men när det blev skräpigt tog de ut det, de gömde det inte.
Midsommar
Om det var någon som var sjuk så kunde man bota honom under midsom- marnatten. Ett absolut säkert sätt att bota den sjuke var, att man tog ett linne och gick till kyrkogården och bredde ut det över gräset. Linnet blev nu fuktigt av midsommarnattens dagg. Sedan skyndade man sig hem för att kläda linnet på den sjuke. Då flyr det onda sin kos och den sjuke blir frisk igen. Men denna pro- cedur skulle utföras under midsom- marnatten, det dugde inte att göra vilken natt som helst. Jag vet en person som gjorde det och den sjuke blev frisk också.
Midsommar
Om en ung flicka ville se sin blivande make, så skulle hon om midsommarafton sedan hon ätit kvällsvard gå ut i en linåker. När det sedan började lida mot midnatt visade sig den tillkom- ande. Det berättas om en flicka som gjorde detta en gång och hon blev också mycket riktigt gift med den hon såg.
Midsommar.
Majestång hade de i var gård i Torpaeaa (Torpa by) i vår barndom. Vi klädde en kläastake som var 5 alnar lång eller så med blad och blommor och far tog järn- stånga ochn gjorde hål på gården - vi bodde i en innebyggd gård och så reste vi stången. Vi gömde alltid "äggabollar" (äggskal), så vi kunde göra en krona av äggskal. Vi träd- de dem på "vijer" så att den kom att se ut så här: Det var sådant liv med vem som hade störst krona på sin majestång. Så hade vi granna band, röda, blå och gröna, som vi band fast här och var i stången. Barnen lek- te kring majstången, men vi gick inte till andra gårdar, och inga främmande kom till oss. Midsommarkvast var det de som plockade, men det gjorde aldrig vi.
Midsommar.
Majestång satte de upp en på gården. Det var många om en enda. Det var bara en rätter stake, klädd med björklöv och blom- mor, och så var det en stor krona av vita äggabollar i den "op- parste änden". Det gick åt flera tjog äggabollar till den. Nej, det var inga band i kronan. - Stången fick inte stå länge.
Midsommar
En skulle hämta vatten klockan tolv på midsommarnatten och röra mjöl i det, så behövde en inte ha någon jäst i. Det gjorde jag en gång, men det jäste visst inte. Om de plockade blommor midsommaraf- ton och hade dem under huvudkudden, så drömde de om den tillkommande.
Midsommar
Var det nån som hade nån sjukdom skulle den trillas i missommersdagg.
Midsommar
I Luarebacken (Voxlöf) hade di majstång och dansbana förr i världen. Det var i en kryssvg. Majstången, det var som en flaggstång. Så plocka vi blommor och gjorde kransar och klädde den med och så en krona i toppen. Di hade stora långa stakar och stötta den med då di skulle ha upp den. Den var la en tre famnar lång. Klä den skulle vi barna göra och föräldrarna fick sköta om det. Vi hade blommor och så lite grönt ibland. Vi gjorde kransar en femti famnar långa och så vira vi den kring stången. Så hade vi en spelman som spelade då vi reste majstången. Det var di stora karlarna som reste majstången - Det var visst nåt / vitt fint tyg i kronan. Kronan, det var en fem, sex strålar och så öppet ini. - Vi gick i ring omkring majstången, midsom- marsafton och midsommarsdan på efter- middan. Sen hade vi dansbana bredvid. Så kom det folk från alla ställen och skul- le dansa. Så var di in på ställena och fick traktat. - Den fick stå bara åtta dar. Di fick inte gå å gapa förjeinnan. Andre söndan dansa vi ner majstången. Då tog vi vara på den till ett annat år. När di ingen majstång hade, hade di kägel- bana. Det hade di var söndag. Di gjorde kransar av ekelöv och häng- de på väggarna. Di satte blommor på häs- tarna med, men inte så mycket som vid bröllopstillfällen. Di plocka blommor missommersnatt å koka te av.
Midsommar.
Majstången restes på en jämn backe. Det skulle va- ra så, att man kunde dansa och leka vid den. Det var inte vid alla gårdar, man hade majstång. Det var på enstaka ställen, där de brukat ha år efter år. När di började med dansbanorna, så sattes majstången upp vid dem. Jag minns majstång från min barndom. Sedan har jag väl knappt sett någon. Den var som ett kors. Det var en lång stång. Den gömdes från det ena året till det andra. Men innan man reste den, så kläd- des hon med grönt. Man band en stor krans av björk- löv och snodde om stången ända från roten till toppen. Och i toppen fästes en stor kvast av löv och blommor. På armarna hängde kransar. Det var en stor krans på varje arm. Jag minns inte att det var något mer. Stången var inte målad. / Men barken var borttagen. Blommor plockade man var man kunde få några. Man tog av dem som man tyck- te var vackert. Stången var virad i spiral. Man gräv- de en grop och satte ned den i, så lade man stenar runt omkring för att han skulle stå stadigt. Pojkar och flickor hjälptes åt. Det var pojkarna som reste den. Det var mycket brukligt att man klädde med grönt inomhus också. Man satte lövkvistar här och där. Granris hackades och ströddes på golvet. Man plockade ihop blommor till en midsommarkvast. Den hängde man upp i stugan. När den var torr så tog man vara på blommorna. Kreaturen fick dem efter hand.
Midsommar.
Jag var aldrig vid någon majstång i Veddige, utan jag gick till Lin- hut i Horred socken; jag är född i Strukse, som ligger invid grän- sen mellan Veddige och Horred. Där hade de alltid en majstång, klädd med löv och blommor. Hon hade inget ansikte. Bara som en blom- bukett i toppen. Så hade hon äggaskaler till halsband. Hon fick stå kvar länge. Vi vörom där många gånger om som- marn och dansa ! Midsommarkvast plär jag plocka varje midsommarafton. Om folk blir ölvablåsna eller kreatur blir rötevischleblåsna, är det så bra att röka dem med midsommarkvasten. Det skall vara nio slags blommor i den och kvistar av nio slags fruktbärande träd och den skall plockas efter att sola är gladder. - Rötevischler kan spruta på folk med; det blir röda fläcckar och blåsor - tända eld på midsommarkvasten och röka dem under ett lakan !
Midsommar.
Majeträ brukade barn och ungdom klä här i Axtorp i min ungdom. Den var som ett kors och var klädd med blommor och äggabollar (ägg- skal). I toppen satt en blombukett och nedanför hängde en bloms- terkrans i cirkel. Inte ansikte, krans, krona e.d. Den stod en liten tid, tills den var förföllen. Vanligtvis plockade de midsommarkvast på ställena. Jag har varit med om att plocka ihop sådana kvastar. Det skulle vara alla slags blommor och av alla slags säd. De torkade den och använde till att röka med om man blev kram- mad av spöken och när kreaturen blev sjuka. Inga föreställningar om midsommardaggen. Lars Larsson ( x 1859 ): Här uppe vid Klavekulla hade ungdomen majestång i många år och samlades dit från hela socknen; där var danseplan. Berättelsen i övrigt snarlik Gunnarssons.
Midsommar.
Majestång hade ungdomen i Förlanda när jag var ung, men jag var aldrig med vid den. Midsommarkvast. Vi plockade midsommarkvasten; det skul- le egentligen inte göras förrän på eftermiddagen, men en del orkade inte vänta.Det skulle vara alla sorters blommor i den - vi hade så mycket solbollar kring mitt hem, men nu är det slut med dem, för nu är där uppodlat - och så skulle det vara lite ene, fure och grane också, annars blev den inte god- tagen. Det var mycket nyttigt i midsommarkvasten, så att när någon blev sjuk, tog de lite av midsommarkvasten och kokade till medikament. Den var så stor, så man orkade knappt hålla om den. Har inte hört att midsommardaggen skulle vara nyttig till något.
Midsommar.
Majstång hade de på flera ställen här i socknen, när jag var ung; en i Årnäs, en i Bäck, en i Åsby och en i Freared. Jag var med vid den i Kalvhagen i Freared många gånger. Det var ett kors i toppen och svenska flaggan överst och runda kransar, en i korset och en längst ute på varje arm. Pojkarna högg lövet, flickorna och barnen plockade blommor och klädde. Smörblommor och vita herrkra- gar (eller vitapigor, som ävenledes betyder prästkragar) och förgätmigej kläd- de de med. Inga äggskal. Den fick inte stå längre än till dagen efter midsommardagen. De klädde stugan med löv, för det var lövhyddetiden.