Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vårarbete
Jag mins, att den kaka som låg underst i "julhern" gömdes till påsk. Jag kan inte minnas vem dag hon åts, men en fick inte ta till henne förrän påsken var inne. Så var det i mitt hem. Men jag vet allt att det fanns de som inte behöll kakan längre än till den dag de bör- jade att så. Då delades den mellan karlarna och dra- garen.
Påsk.
Äggtiggare såg jag en gång i min barndom. Det var en som var så förklädder, så vi kunde inte känna honom. Det var på ett torpställe, jag blev uppfostrad. Han sjöng en visa: "Höken ska vi skjuta och räven ska vi slå ihjäl." Fick han inget, skulle han sjunga: "Hönsa ska vi skjuta, och tuppen ska vi slå ihjäl." Har hört talas om långfredagsris. De la´ ihop till tjärtunnor, som de fyllde med stora "knutter" (ved) och eldade på alla berg. De sköt och hurrade. (Ej så Val- borgsmässoafton eller någon annan kväll) De fick äta mjölkmat och dricka mjölk långfredagen, Sola dansar påskedan om morron.
Påsk.
De gick påskatiggare och bad om påskägg. De var en eller två, och de hade flor för ansiktet och sjöng: Jag är kommen ut i världen till att vandra, jag som så unger är. I veten vad här tillstundar, I veten var jag begär Ett påskägg eller två, om jag det kunde få, sen är jag väl förnöjder, att resa härifrån. Och eran doter ska bli gift i år, den hon vill ha, den skall hon få, den rike och den fine. Det var bara pojkar, som gick. De fick många ägg och sålde dem. Kor- / gen, som äggen var i, var inte utklädd. Här bort i Tom var det två som gick och bad om ägg, och en bonde var gådder upp på rännet över där de skulle gå och hade en sten och släppte ner i korgen, så äggen gick sönder.
Påsk
Långfredagsris. När jag var 17 år och tjänte i Tågarp i Skällinge, band jag ihop björkeris, och på morgonen gick vi fruntimmer upp och började piska en vuxen dräng där på stället, medan han låg och sov. Han fick brått ur sängen. Folk spann och vävde mycket, men om det än var aldrig så brått, så skulle rocken sättas undan dymmelonsdag om middan. Väva fick de, men inte spola och spelta; för inget fick gå runt efter den timmen (kl. 12.) Intet förbud mot mjölk eller mjölkmat. Svarta måndag, vita tisdag, dymmel onsdag, – påskafta (intet an- nat namn på den!). Påskeldar var vanliga; vi kunde räkna så många. Våra hade. Vi högg ett par lass med enebuskar och fururis och brände påskeld på gärdet. Förr hade de eldar uppe på kullarna. / Tiggt ägg påskafton har de gjort mycket. De kom många i sällskap. Te fler de var, te roligare var det. De hade en stor korg att ta äggen i. De fick ett halvtjog eller mer på vart ställe. Sen gick de till hand- lar och sålde de mesta äggen, så de fick pengar till dans och nöje. – De var utklädda till tattare och skövdingar.¹⁾ Töserna hade sån röst till att sjunga. (Fina minns dock ej visan!) 1) Tattarsläkten Skövding!
Påsk.
Det var påskafton, då klädde pojkarna ut sej så granna med vita skjortor med röda band eller skärp om livet och flor för ansiktet. Ett ägg eller två kunde de få vart ställe. Min bror Petter och en till gick. De gick för det mesta två och två, de fick två tjog ägg. De sjöng en visa: Tuppen ska få granna fjär, och hönan den ska trivas vål, och räven ska vi skjuta, och höken slå ihjäl."
Påsk
Svarte måndag, vita tisdag, aske onsdag eller dymmel-onsdag, skär torsdag, långa fredag, ägga lördag. Långfredagsriset - det var allmänt, att barnen fick känna på riset den morgonen. Det var deras far, som skulle slå dem litet. Ungdomar brukade piska varandra. De fick inte spinna lin efter dymmel-onsdag, inget fick gå runt. Vet inte om något förbud mot mjölk och mjölkmat lång- fredagen, ej heller mot att skära skärtorsdagen. Påskafton gick äggatiggare omkring, två eller tre i sällskap. De sjöng: Får vi ett eller två, går vi snart härifrå, får vi fyra eller fem, komma vi till nästa år igen.
Påsk.
Dymmelveckans dagar: svarta måndag, vita tisdag, aske onsdag, skära torsdag, långa fredag, ägga lördag. Man fick inte spinna mer än de tre första vardagarna i den veckan. Förr var det mycket styggt taffel. De gav varandra långfredags- stryk. Det var före min tid de hade den seden. Intet förbud mot mjölkmat långfredagen. Har aldrig hört tals om att de tog in "palmer" Palmsöndag. Påskeldar had de mångenstädes på bergen. De eldade ingen annan eld ute än påskeld.
Påsk
Pojkar gick och var påskatiggare, när jag var ung. Jag såg dem bara på avstånd. Jag såg en pojk, som hade en käpp i kragen och hade något över, vad det var. De gick vanligtvis två eller tre. Men jag minns och en liten gosse, som var varken utklädd elleer något, gick och bad om påskägg. De kallades äggtiggare. Svarte måndag, vita tisdag, dymmel onsdag, skär- torsdag, långfredag och ägglorda. De flesta åt äggen till kvällsmat med smör och anjovis. De fick inte på hela veckan göra något, som gick runt omkring. Men min mamma och pappa brydde sej inte om sådant. Långfredagsris har jag hört att även gamla skulle ha
Påsk
Dömmelveckan går in dömmelonsdag. Efter den dagen får inga rockar vara inne, för att karlarna inte ska få se grått garn.
Påsk
Om man tvättar sig i snö påskdags- morgon, så blir man vacker. Förr kunde folk gå långa vägar för att komma åt lite snö vid den tiden. Man ska´stiga upp tidigt och se solen påskdagsmorgon, så blir man kry och lätt hela året.
Påsk
Skärtorsdag om morgonen skulle di tvät- ta sig i nordrinnande vatten för att di inte skulle bli solbrända.
påsk
Denna korgen är så tung till att bära hon är bunden med två bamberiska band. Den bär jag för mig och min kära och så för mitt fädernesland Höna hon ska trivas väl å tuppen ska få granna fjäl å höken ska vi skjuta Di var finklädda. Di hade en stor vit skjorta som hängde över. Den var klädd med blommor, skärpet var rött eller svart, och så hade di en stor trekantig hatt och flor för ansiktet. Det var både pojkar och flickor som gick. Di var långt bortifrån. Det var stadbor många gånger. Di tog la hem äggen och koka dem. Di hade aldrig så mycket höns förr. Det var påskafton / di gick.
Påsk
Jag vet inte vilken dag det var di skulle sätta bort spinn- rocka å allt, å sätta kors över dörrarna. Det var visst om påsk.