Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vårarbete
När en baka till jul, så baka en ett stort kors. Det skulle gömmas till påsk. Så gjorde bå- de mor och farmor. Om påsk skulle det ätas upp med dricka till. Eller också baka en ihop det med dricka och åt det som soppa.
Påsk
Man får inte spinna i dymmelvecka. Spinnrocken skulle vara ute ur stugan, innan dymlingen gick in. Annars blevo kreaturen sjuka för en. (Andra former av kringgärning hade mina meddelare i Kogstorp inte reda på)
Påsk.
Namnen på dymmelsveckans dagar: svarta måndag, vita tisdag, dömleonsdag, skärtorsdag, långfredag, påske- lördag. Om tisdag åt man fettisdagsbullar. De bakades av vetemjöl, så var det någon röra i dem. Man åt dem till uppkokt mjölk. Tidigt på fredagsmorgon, så skulle man ha långfredagsris. Det var inte annat än litet skämt som man hade med barnen. Påsk- käringen for om skärtorsdag och kom tillbaka om natten till påskdagen.
Påsk.
Svarta måndag, vita tisdag, dömleonsdag, - , - , äggalorda. Fick man inte ha spinne för sej eller mala på hem- kvarn eller göra andra sysslor än de vanliga i den veckan. På långfredagen fick de inte äta kött; då åt de upp Frälsarn. De brukade ge varandra långfredagsris. Påskeld hade de för att lärjungarna gjorde upp en kol- eld. De sköt mycket för att skrämma bort påskekäringer. Det var på skärtorsdagen de reste. Folk brukade gömma omraga, gressla och soba för dem. Påskafton kom de tillbaka igen.
Påsk.
Svarte måndag, vita tisdag, dymle onsdag, - , - , ägga lorda´. Efter klockan 12 på dymle onsdag fick man inte spinna, baka eller brygga. Äggavattnet (som äggen kokats i) skulle man gå till gödselstan med. Tvättade man sej i äggavattnet, fick man vårtor. Tigga för ägg har de brukat i Värö. Jag minns 2 flickor, som gick och sjöng "Linnerotens" 1) sånger. De fick ägg. 1) Lars Linedrot.
Påsk.
Dymmelveckan: Svarta månda, vita tisda, dymle onsda, -, -, ägga- lorda. De fick inte baka, spinna eller brygga efter dymle onsdag, för det skulle inte vara bra, det skulle inte lyckas riktigt. Inget matförbud för långfredagen. Ungdomar tiggde ägg på ägga-lorda och sjöng en visa. Nej, den kom- mer jag inte ihåg.
Påsk.
Svarta måndag, vitatisdag - - ägga lördag. Man skulle inte spinna och inte ha något på torocken eller harveträt efter att dymle onsdag gått in. Vi skulle få ifrån oss allt sånt till dymle onsdag gått in, för sen fick inget gå runt. Har aldrig hört talas om att man fick äta och dricka vad som helst på långfredagen.
Påsk
Svarta måndag, vita tisdag, dymle onsdag, skär tordag, långa freda, ägga lörda. De skulle inte arbeta något rått garn som inte var pintat efter att dymle onsdag gått in. (Vi "lakte främmat" i mitt hem och arbetade mycket med sådant.) Har aldrig hört talas om förbud att dricka mjölk och äta mjölkmat långfredagen.
Påsk.
Dymmelveckans dagar: Svarte måndag, vita tisdag ,aske onsdag, skär torsdag, långa fredag, ägga lördag. Intet arbetsförbud eller matförbud i dymmelveckan. Jag hade tjänst i Hanhals. Då kom en flicka dit en påskafton och tiggde ägg, och hon sjöng en visa: " Å hönsa de ska trivas väl å tuppen få en vacker fjär, å höken ska vi skjuta å räven slå ihjäl."
Påsk.
Svarte måndag, vita tisdag, dömle onsdag, - , - , ägga lorda. De gamle ritade kors med knivar över dörrarna i dömleveckan och sopa och raka fick inte stå ute, för då tog påskkäringarna dem och red på till Blåkulla. De red på påskafton och kom igen påskdagen. Skar man tre rönnkäppar och la det vid dörren skulle de inte orka över, de som varit i Blåkulla. De blev stående och hoppade på den fläcken och kunde inte gå in i kyrkan. På så sätt blev det uppenbart, vilka som varit i Blåkulla. En piga ville följa med sin matmor till Blåkulla, men det fick hon inte. Men hon smörjade sej med smörja ur matmoras kom och sa: "Här upp å här ut, te Blåkulla far!" Och hon kom dit och fick se att de satt och åt ormar; det trodde det var fisk. Och den onde var med dem. Golvet skulle vara sopat innan dömla gick in klockan 12. / De skulle inte låna ut något i dömleveckan och kom någon och ville lämna igen sådant, som han lånat, tog de inte emot det. De fick inte förtära mjölk långfredagen, för då blev de fulla med klåe och skabb. De åt julbröd och drack juladrick om långfredagens morgon. Den, som inte kom upp i tide långfredagens morgon, fick kän- na på långfredagsriset. De´ sunge för ägg. " Jag minns lite av visan: ^dä vôre gott era höner ville värpa, bå´den gula å den grå, å tuppen lika så."
Påsk.
Påskeld hade vi alltid på Bôrstaråsen nära kyrkan; den lig- ger så högt, så den syns vida omkring. Hele byns ungdom samlade löng (ljung) till den högen och en tjärtunna. Inga eldar vid Valborg, Mid- sommar o.s.v. Svarta måndag, vita tisdag, dömle onsdag, - , - , ägga lorda! De har gått t.o.m. i år och sjungit för ägg flere stycken ungdo- mar. (Seden återupplivad av J.U.F. sedan den glömts av så gott som alla i socknen med undantag av de allra äldsta. c.m. B -d.)
Påsk.
De fick inte spinna, sedan dömla gått in, för då "sked" hon i det, som de spann. De skulle inte ställa ut sopa och ra- ka påskafton, för då tog påskkäringarna det. "Här opp och här an te Blåulla fram", sa påskkäringarna, då de gav sig i väg. Dagarnas namn: Svarte måndag, vite tis- dag, dömle onsdag, skärtorsdag, långfredag, påsk- afton. Regn långfredag var bra. Påskdagens morgon dansade solen i glädje över fesen uppståndelse.
Påsk
Vid påskbrasorna gjordes lekar och dansades det. Alla, som voro närvarande vid påskbrasan, skulle kasta in en band i elden - det var tur med det. Vi brukade dra' till påskbrasan så fort julen var slut. Det var att få ta' allt en enebuske med sig från skogen, när man körde hem på kvällen.