Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vattenväsen
Näcken trodde de absolut på. Och det är de som gör än. Här är en som spelar fiol och han sa: "Ja, jag har suttist vid forsen och hört Näcken spela." Om man gick dit med fiolen och satte sig och spela, så kom Näcken och lärde en. Men kanveta, det var farligt, när Näcken spela. Om de tog aldrig så lite taktsteg efter hans musik, blev de så hänförda, så de dansa tills de dog. Det var en gubbe ute vid Ekänga (Gunnarp) Han kom och gick förbi forsen en kväll. då satt Näcken mitt i ån och spela. Så skulle inte gubben låta förstå, att han var betagen i musiken – han spela så förskräckligt väl. Han sa till Näcken: "Du behöver inte spela och vara så glad, för du blir inte salig. "Då hoppa Näcken ner i vattnet och sluta och spela och blev så bedrövad. Men så sa han, att det är inte omöjligt ändå, att han kan bli salig, han såväl som en människa. "Jo", sa gubben, "kan du bli salig, så ska min käpp grönskas." Så gick gubben; när han hade gått ett stycke fick han se, hur där börja skjuta ut gröna skott på käppen. Då blev han ångerfull och häpen, och han gick tillbaka till forsen igen och ropa till Näcken: "Min käpp grönskas, du blir salig du med." Då flög Näcken upp och satte sig på vattnet kanveta och spela och spela så alldeles förskräckligt. Då blev han glad igen. De såg väl Näcken med. Det var en liten gubbe, han skulle ha grönt skägg. Han var inte dejlig, det var han inte.
Torkadt renkött från Gällivare
Beredning Köttet saltas, endera genom rimsaltning eller också får det ligga några dagar i saltlake. Det upphänges sedan på visthustaket för att torka, vanligen från början af maj till fram på sommaren. Torkadt renkött användes till köttsoppa, stufvadt eller också ätes det torrt som det är. Recept från: Bonden Dynesius, Malmberget, Gällivare, Lappland. Upptecknat: Den 19 juli 1898 av Ingrid Bosaeus (Uppsala 29403:10)
Barkbröd, uppteckning med ledning av Nödbröd och nödfoder
Barkbröd, uppteckning med ledning av Nödbröd och nödfoder
"Urbanus skall man knyta upp banden på sädessäcken"
I en uppteckning från Örträsk socken, Lappland, år 1939 berättar Olov Olsson (född 1870) och J E Jonsson (född 1888) om märkesdagen Urbanus. Uppteckningen är gjord av Lisa Bergfors och hör till frågelistan Åkerns beredning.
"Vi sågade av klubbar och togo in dem och barnen fingo barka"
I en uppteckning från Jokkmokk socken i Lappland berättar Johanna Nordberg (född 1856) om barkbröd under nödåren. Uppteckningen gjordes år 1929 av Gerd Enequist och hör till frågelistan Nödbröd och nödfoder.
"Man satte upp sättpotatisen omkring 'våffeldagen'"
I en uppteckning från Fredrika socken i Lappland berättar skomakare Almar Nilsson (född 1896) om sättpotatisen. Uppteckningen är gjord år 1968 och hör till frågelistan Åkerns beredning.
"Av skördekalasen lades en del sedan kornet kommit upp i kornhässjan"
I en uppteckning från Fredrika socken i Lappland berättar skomakare Almar Nilsson (född 1896) om märkesdagar i jordbruket. Uppteckningen är gjord år 1968 och hör till frågelistorna Jordens fruktbarhet – växttiden och Skörden.
"Blodpannkakan är mycket fet och berömmes för att vara välsmakande"
I en uppteckning från Sorsele socken i Lappland berättar O P Pettersson om den mättande blodpannkakan och om våfflor som gräddats till vardag och till fest. Uppteckningen gjordes år 1931 och hör till frågelistan Brödet och dess tillredning.