Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Näcken
Man skrämde barnen för näcken. Han kunde dra dem ned i sjön, om de gick ut på bryggorna. Men jag tror inte, att de stora trodde på näcken. - Jag har inte hört näckhistorier annars.
Föremåls språk
Kyrkklockorna här säger: "Dangel långben, dangel långben."
Husdjur
När man skott en häst, skulle man efteråt göra ett kors med handen under skon eller också med kniven o så spotta. Sen kunde ingen göra hästen illa. Ett nyinköpt husdjur skulle ledas tre gånger "ansches" (motsols) kring en jordfast sten, då skulle det trivas. Och en häst skulle de le in i köket också, då fick den sån trevnad sedan.
Husdjur
Det var e i Bäcktorp här i Nysund som alltid skar ett kors i svansen på var ko när korna skulle ut på bete. Jag såg när hon gjorde det, o hon sa att det var för att ingen skulle "trolla" korna för henne. Och så ledde hon dem också ett par tag runt om lagårn in- nan de kördes i vall.
Husdjur
När de släppte ut korna på våren, skulle de ge dem en brödbit med lite "vitt" i, "markulje" de kalla. Skärer satte de också opp över dörrarna som de skulle gå under, då kunde inget trolltyg bita på dem sedan. När de köpt ett husdjur, skulle de leda det kring en sten tre gånger "ansches" (motsols), så skulle det trivas.
Husdjur
För längre tillbaka sedan om de kom över "markulje", skulle de ge djuren en bit av detta när de släppte ut dem på bete. De gav dem en brödbit med en liten gnutta sådant i, de fick det av kringvandrande gubbar. I kons första dryck efter kalvningen var det väldigt bra om de kunde lägga ett ormskinn, då skulle kon bli ren med samma. För att svärmande bin skulle sätta sig, skulle de ut med morteln o stöten o ringa / på morteln, då skulle inte bina fara sin kos.
Husdjurens sjukdomar
Det var en gubbe i Modal här i Nysund som skulle vara kobotare, Lars-Erik i Modal. Han hade dyvels- träck o galliarot o gav dem. Han kastrera tjurar, o då var han ensam, men han skulle ha ett kvarter brännvin. Det skulle han ha till att spruta in på tjuren, sa' de, men det drack han ur själv.
Husdjurens sjukdomar
Kor kunde få "***sôget" sa' de. Om de tog med handen över ryggen på djuret, så höll det på att falla på knä. Men jag hörde ej något särskilt botemedel för detta, det gick över när de kom ut på bete på våren. För "mångfållesjuken" var det bra att ge korna ister, sa' de.
Veckodagarna
Man skulle inte skära naglarna på en fredag, då skulle alla möjliga sjukdomar komma på en sen under året.
Djur
Om man höll i något långt första gången man såg säsälla på våren, så fick man långt liv. Om man kom under det träd där göken satt, så skulle man önska det man ville ha så fick man det. Om man hörde honom på fastande mage, så skulle han dåra " 'en. "Östagök, tröstegök västagök, bästagök sörgök, smörgök nolagök, horagök." Det var / första gången man hörde honom på våren som man så lade märke till väderstrecket. Gullkon (Maria nyckelpiga) ska "märk 'en handsker", då gick hon runt omkring handen.
Djur
Första gången som de hörde göken på våren, skulle de önska sig tre saker, o om han sen galde tre gånger, skulle önskning- arna gå i uppfyllelse. Man skulle inte vara fastande utan mätt första gången man hörde göken på våren, annars betydde det sjukdom.
Djur
Skatan skulle sitta gömd hela för- middagen på långfredan, då skulle den ej vara framme, men jag vet bara det talesättet. När man börjar slå, skall göken sluta att gala. Maria Nyckelpiga skulle "märke handsker" om man fick henne på handen, "gullko" kalla man henne också. Kornknarren kalla de för "***rôgstreta" här.
Växter
Libbersticka skulle bota för värk, de stötte den så den blev saftig o band sedan på där det värkte.