Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommar
Vid Krontorp i Visnum restes majstång var midsommar. En stor stång kläddes med löv ända opp, så var det en tvärarm opptill, o på denna hängde kransar.
Nyår
När de fick se nyårsnyet första gången, skulle de önska sig nånting, o det skulle gå i uppfyllelse.
Trettondedagen och Knut
Tjugondag jul skulle det vara storkalas borta på ställena, var det inte lite festligt då så var det ingen- ting bevänt med folket.
Påsk
Det var en gubbe här som var så rädd för att använda yxa i dymmelveckan. Ett år hade han huggit sig då, sen skulle han akta sig, men året efter måste han slöjda nånting, o då slant yxan o klöv bägge läpparna på honom. Det läktes så illa, så han blev så vanställd sedan. Efter detta blev han rädd för att hugga nånting då.
Påsk
Dagarna i dimmelveckan kallades: "Askmåndan, fettisdan l. fläsktisdan, dymmelonsdan l. dimmelonsdan, skärtorsdan, långfredan, smörlördan." På måndag o tisdag i dimmel- veckan var det ej så farligt, men så fort onsdag kom blev det farligare. På skärtorsdag fick de inte baka, utan det var de tvungna att ha gjort förut. Men det vet jag ej varför. Och inte fick de skära av sig naglarna heller den dagen, / ty kom det en käring som kunde lite o fick tag i den nageln, så kunde hon göra vad ont hon ville åt det folket. De skulle inte äta mjölkmat på långfredagen, ty det skulle "***bôlne" efteråt. Och så skulle man väckas med pisk på långfredagen. Frälsaren blev korsfäst då, o piskningen var ett minne av detta.
Påsk
En främmande människa som kom på besök påskafton fick inte gå in i lagårn. E här på ett ställe som kallas Slösa hade en kniv oppsatt över var ko, o ett stort tjärkors rita hon oppe över huvudet på var ko vid påsk.
Påsk
Vid påsk, särskilt på skärtorsdagen, skulle man inte gå till skogen utan att ha en skära i handen, det skulle vara stål med.
Påsk
På långfredagens morron skulle de ha "långfredagspisk." Det var nå- gon i huset som skulle opp o piska de andra, vilken som helst som passa sig opp.
Påsk
För att skydda djuren vid påsk satte de ett gammalt vagnshjul vid var dörr där djuren skulle gå ut. Och om det kom någon o skulle rida på djuren, så fick de åka på hjulen så många gånger som de gått runt förut. Farmor satte alltid ut så sent på påskkvällen. På skärtorsdagen skulle de försöka vara stilla så mycket som möjligt o inne. De skulle inte hugga något o inte bära in ett vedträ den dagen, det skulle vara gjort på onsdag så det räckte till lördag. Om de högg på skärtorsdag, / så fick kreaturen "klövälta" på sommaren, ifall de råka gå över en sådan kas (huggspån). Klövarna skulle ruttna av dem. Hela familjen skulle bada på skärtorsdagens förmiddag, men det skulle vara överstökat till klockan tolv. Och alla skulle vara så tystlåtna, intet stoj fick höras, i annat fall skedde det olyckor under kommande år. Åt de mjölkmat på lång- fredagen, så "***bôlna" (bulnade) det ut sedan, ingenting av mjölkmat fick förtäras, varken smör eller ost. Alla i huset fick en släng av ett ris på långfredagens morron. Det var husbonden som gav detta, o alla fick utom han själv. Det hade någon betydelse också, men det har jag glömt. / Korna fick särskild för- plägnad på långfredagens morron, av bästa höet samt en sädeskärve, o hästarna fick likadant. I annat fall blev det sjukt i ladugården. Vattning av djuren skulle ske innan kyrkklockorna gick sta på lång- fredagen, det begagna min farmor, hon var härifrån Nysund. De skulle väl dricka hälsa, så intet ont kom på dem. Och så skulle vartenda djur ryktas innan det vart fullkomlig dager, o det skulle innebära lycka o trevnad för sommaren sedan.
Midsommar
På midsommarnatten tog de jäst, "Johannesjäst." Efter klockan tolv på natten skulle de dra ett rent lakan i daggen, sen vred de ur det i ett kärl, o sen, när de skulle baka, tog de lite av den daggen. Majstång vet jag allt om, de kläddes med löv o grönt o virade kransar. Armar gick ut opptill men inte så långa, o över dessa krängdes en krans. I toppen hade de nån liten flagga. Den restes på en plats där de kunde leka, vanligen i skogen, där var de mest ifred.
Vårhalvåret
På Peregrinus skulle det vara en sorts fest. De elda o hade lekar o dans kring elden o skrek: "Pergrimus, Pergrimus, kom ut o binn dine hunner!" Förr har det varit marknad i Åtorp i Nysund på Kristi himmels- färdsdag, det varade till omkr. 1850-ta- let. Sen fick de ingenting sälja, men ända till 1870-talet var det vanligt att alla skulle dit fram den dagen och gå i kyrkan.
Vårhalvåret
Om det regnar på kyndelsmäss, så blir det gott mjölkår sedan, är det torrt då, skall korna mjölka dåligt. På Peregrinus skall det brinna bål, vi elda en hel natt vid Vall i Visnum en gång. De skulle elda då för att skrämma bort vargarna. Det, som såddes efter Urbanus, blev det ingen kärna i.
Vårhalvåret
Korsmässa på våren är "svalornas dag", då ska de vara framme här. Bruna bönor skulle sättas på Beda-dagen. Och linet skulle sås på Urbanus.