Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Gastar
"Gasten" var inte annat än en död unge som di hade tagit liv av och gömt. "Gasten" skrek som en unge. Det var en som mötte "gasten" och fråga: "Vad vill du, mitt lille barn”. Då tala han om, att mor hans hade tagit liv av honom och stuckit honom under en tuva. Så bad han, att han skulle vara så snäll och frakta honom till kyr- kogården. ”Det skall jag göra i Jesu namn”, sva- rade den andre, och då blev ”gasten” borta.
Tjuvar
Det fanns för många år sedan en mästertjuv i Vånga socken, kallad Järnstedt, som bröt sig in litet varstädes i bygden. Han stal överallt och man kunde icke bli honom kvitt. Det var ett tonparfolk i Vånga skog som haft auktion i tanke på att resa till Amerika. Auktionisten hade betalat pengarna i förväg. Därom hade Järnstedt vetskap, varför han också under nattens lopp begagnade sig av tillfället att bryta sig in i torpet. I en byrålåda voro pengarna förvarade. Snart nog hade tjuven lyckats få tag i dem, men han var icke nöjd härmed, utan han snokade även efter mera. Under tiden hade en liten flicka, som låg i ett rum bredvid, lyckats 'smyga sig ut. Hon sprang nu allt vad hon orkade till närmaste gårdar och lyckades ävenledes att i hast få folk på benen. Man skyndade till torpet och snart nog hade man lyckats infånga tjuven, som därefter icke allenast fick återlämna det stulna, utan ävenledes stanna flera år i fängelse.
Troll
Det finnes ett berg alldeles invid Vånga kyrka, i vilket troll fordom sägas ha funnits. En flicka, som en afton hade sin väg därförbi blev intagen i 'berget och man visste icke vart 'hon tagit vägen. Man sökte henne över allt, men utan resultat. Flickan var som. bortbiåst. Men så hände en söndagsmorgon att hon fått komma ut ur berget. I samma ögonblick började det ringa i kyrkan och därmed var förtrollningen bruten. Under det klockringningen pågick lyckades hon komma hem till den gård, där hon bodde och trollen hade icke mera makt med henne.
Kloka
Det fanns en gubbe i Kvittinge, som på sin tid ansågs vara klok. Han brukade gå omkring och bota folk för "slaget", (fallandesjuka), och hade han därvid något i en liten påse, som man band om vänstra ringfingret. Denna påse skulle man bära minst tre månaders tid, och sjukdomen skulle icke återkomma.
Ingemar Ingers
Matordning och levnadssätt i den gamla goda tiden.
Kersti Hörlin
Skogmannen. Sägen om Tolånga kyrka. Skogssnuvan m.m. Ett besök på galgbacken. Bäckahästen. Tolånga kyrkklocka. Kyrkogrimen. Varulven. "Pattapågen". Skogssnuvans barn. Skogssnuvans barn (forts.) m.m. "Killepågarna" i Hörr m.m. Hästslakt. Varulven. Godenisse. Romeleklint. Bäckahästen m.m. Romeleklint. Bäckahästen m.m. Spökeri. Bortbyting. Bortbyting. Åsumspågen
Maria Hansson
Saga (innanläsning). (Text: se Lech-Ingers, Skånskt bygdemål s. 87 f.). Lögnsagor (Haborgaschor). (Text: se Lech-Ingers, Skånskt bygdemål s. 97 ff.). Lögnsagor (Haborgaschor). (Text: se Lech-Ingers, Skånskt bygdemål s. 97 ff.). Lögnsagor (Haborgaschor) (innanläsning). (Text: se Lech-Ingers, Skånskt bygdemål s. 100 f. Präster, klockare m.m. Barndop. Begravning. Begravning. Begravningskalas. Begravningskalas. Bröllop. Nattvard. U.ä. barn. Småhistorier (innanläsning). (Text: Lech-Ingers, Skånskt bygdemål s. 157 f.). Fastlagsgille. Gamla spelmän. Livet på Dybecks gods. Livet på Dybecks gods. Livet på Dybecks gods (forts.)
Alfred Jönsson
Fiskefärder från Lerberget. Reflexioner om dialektegendomligheter m.m.
Nils Jönsson
Linberedning. Spinning. Linbrytning. Gillen. Spökerier. Historia om "Kattasoen". Smedyrket. Bakning och brygd. Brygd. Träskotillverkning. Slakt. Julfirande. Prat om skogssnuvan m.m. Övertro. Bakning.
Olof Blixt
Jakthistoria. Jakthistoria (forts.). Inledning till S155A (exercis på Ljungbyhed)
Jöns Persson
Seder och bruk vid begravning (för mycket riksspråksinblandning). Torvtäkt och torvberedning.
Intervju med August Nilsson (f. 1893) och Anna Persdotter Nilsson (f. 1899)
Inspelning med Anna Persdotter Nilsson, född år 1899 och hennes man August Nilsson, född år 1893. Intervjun gjordes av Gunnar Hedström och Ture Hulthén i november 1946. Anna och August kom till Lönshult i Andrarums socken år 1921. Lantbruket var inte stort för där var mycket sank mark och många korror, dvs. vattensamlingar i ängsmarkerna. Byggnaderna brann ner på våren 1931. August var iväg på auktion, så Anna var ensam hemma. I en liten stuga på deras ägor bodde en man som Anna tog hand om. De fick 12 kronor i månaden för att förse mannen med mat, husrum och för att tvätta hans kläder. Anna räddade honom ur lågorna och släppte ut djuren. Efter branden fick familjen bo hos grannen tills nya byggnader kommit på plats.Det var en utmaning med 4 små barn, men redan före årets slut kunde de flytta in i sitt nya hus. Två år senare föddes ytterligare en liten flicka. Ett dikningsprojekt påbörjades så att ängarna kunde odlas och även de mest vattensjuka åkrarna kunde bära bättre skördar. Det odlades morötter, rödbetor och palsternackor på kontraktsodling från Önos i Karpalund. Skörden levererades dit och gav en ganska bra inkomst. Potatis odlades och levererades till en stärkelsefabrik i Nöbbelöv. Barnen ägnade sommarloven åt att rensa och gallra grönsaker. Lite senare på sommaren var det potatisplockning och bärplockning, främst plockades blåbär och lingon. Närmare Mårten i november var det fullt upp med gåsslakten. Anna och August sålde lantbruket 1953 och flyttade så småningom till en villa i Lövestad.
Per Halling
Om lanthandlare. Repliker av makan. Gästgivargårdar. Järnvägar. Marknader. Gästgivargårdar. Ystad-Eslövs järnväg. Repliker av makan. Präster. Personhistoria. Präster. Husförhör. Husförhör, kyrktagning. Deklaration. Repliker av makan. Lyse. Deklaration. (Tekniskt dålig.) Deklaration. Index. Skatt. Ekonomi. Repliker av frun. Halmtak m.m. Åsumspågen. Lasarettet. Cappelin. Brock. På lasarettet. Krämpor. Personhistoria. Gunhilda Cederberg.