Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Troll
40. De sa, att här skulle vara troll uppe i Linnareberg 43. Det var en som gick och byggde till jul vid Hanatorp. Då kom ett troll in, och hon sa nånting, men jag minns inte, vad det var. Då tog bondhustrun och slängde vört i ryggen på henne. - Hon var ihålig bak. När vi var barn, hade vi för oss, att det fanns troll i Stegelåsen.
Karna Nilsson
Herrskapsfolket. Ta upp säd. Inledande prat. Dagsverke. Binda säd. Fattigdom. Nervfeber. Linberedning. Linberedning. Hemmet. Spinna. Väva. Barnbarn. Dagsverke. Personalia. Väva. Div. prat. Barnen. Skolgång. Läsa för prästen. Kärna smör. Ysta. En tjur. Kreatur. Mjölk. Brännvin. Stadsresor. Mjölk. Torv. Torvtäkt. Torv. Tröskning. Kasta säd. Skolgång. Fadern. Märgel. Skolgång. Sjukdomar. "Åsumspågen". "Åsumspågen". Div. prat. Sticka strumpor. Strumpeband.
Troll
Det var på ett ställe de hade en bortbyting. De kunde inte få den rätte igen. De sökte för det och blev lärda, att de skulle elda varmt i bakugnen, sopa den och ta barnet och sätta det på gresslan och skjuta in det i ugnen. Det gjorde de, och då kom deras eget barn genom skorstenen ner. "Vi har inte behand- lat ditt barn illa, som du har gjort med vårt," sa' det (trol- let). Det stod hett vatten i en gryta på spisen, och barnet fick den ene foten skållad. Och trollbarnet togs upp genom skor- stenen.
Troll
En dräng från Glimåkra socken skulle köra till Kristianstad. Under vägen såg han huru manen mer och mer flätades på hästen och purrades upp. Mannen sprang därför av lasset och tittade genom huvudlaget. Han fick därvid se ett otäckt litet trollyngel sitta på hästens länd. Bonden var emellertid icke värre cid sig än han läste bort det. Men han hade dett förfärligt arbete med att åter fläta upp manen.
Per Larsson
Torvtäkt. Torvmossa. Märgel. Om Österlen. Ängslåtter. Tröskning. Väderleken. Klöver. Hör. Slåtter. Sädesskörd. Sädstackar. Hör. Div. prat. Får. Som vaktepåg. Tvätta och klippa får. Tröskvandring. En stutstöld. Ull. Bankirer. En stutstöld. Oxar. En jakthistoria. En jakthistoria. Rävar. Pysslingar. Länsman Montan (fel på hastigheten). Bäckahästen. Skogsmannen och skogssnuvan. Maran. Pysslingar. Länsman Montan. Länsman Montan. Kiviks marknad. Skära hästar. Häradsrackare. Fånga ål.
Aarnes 302 (jfr 665)
De va kongens jägare. Han gick i skogen å konne ente få nåd vilt. Han va så ke å, så han visste ingen levanes rå. Så en gång kom han ve itt stort trä, å där sto en gammal gråhårad man, å så klaga han for den. De va gamle Pocker. Jägaren hadde en liden gosse, som nylien va född. Så sa den gamle: "Vill du me- gi, add ja får barned, närr de blir tolv år, så får du så meet vilt, du vill ha." Närr pågen ble tie år ella så - hanvisste, hont de skolle gå -, så sa han ti faren: "Då kan ja väll gå resa ud å se maj litt om i världen, ingan den dan kommer." Han reste ju å kom i en förfärlet stor skog, å en han konne ente komma igenom. Så stanna han å va så trött. Då så han, add där lå en / slaktad häst, å omkrig den sad så många djur, å di skolle ha mad å den, men di konne ente dela den. Å så ba di pågen, add han skolle dela den, så di fick värld litta. Darr va bjorna, honga, hara, duor, myror å alla sorters djur. - Så va de ju så, add di va belåtna, å så ville di gi han nåd. "Va ska vi gi dej?" sa di. "Ja ska ente ha nåd", sa pågen. "Vi har ente nåd annad å gi, än add vi får gi önsjor", sa djuren. Hongen önska, add han skolle komma springa tie gånga varre än en hong, bjornen, add han skol- le konna va tie gånga starkare än en bjorn, haren, add ha skol- le konna springa tie gånga varre än en hare, duan, add han skolle konna flya tie gånga varre än en due, myran, add han skolle kon- na skapa se tie gånga minger än en myra. - Så to han se ti å springa tie gånga vare än en hong. Så kom han ud å skogen. Så kom han ti å stanna där, å de va oppadd ett kångaslott. Dar va en, som song så vackert, å då sto han å lyddes. Då skapa han se tie gånga minger än en myra å kröv ing genom en spricka. Nårr han kom inge, va han en gosse som vanlet, å så frågte han prinsessan, vaforr hon skolle va där. "Jo", sa hon, "ja e trollad hid. I por- ten po slotted ligger en drake, i draken e darr en hong, i hongen en hare, i haren en dua å dua en blåsten. Forrän ja får den, kommer ja ente ud." - Så gick pågen ing ti kongen å va, add han skolle få gå i stalled nåna da, forr han hadde rest så lant, så han behövde vila. De fick han. Han gick å så po draken. Draken slåg alla djuren, som kom på gåren. "Vaforr ska den draken ligga där? Han eder alla djuren di små", sa pågen ti kongen. - "De e darr ente nåd å göra va", sa kongen. - "Kan ja ente få slåss me draken?" sa pågen. - Han fick lov å slåss me han. Pågen skapa se / tie gånger starkare än en bjorn å la sej onger bugen po draken å sprack bugen po han. Då prant dar fram en hong å å hongen en hare å å haren en dua. Så sprant han opp hongen å öla den, sen öla han haren å så duan. Då va di över sjön, så blåstenen fallt i sjön. Pågen gick oppadd sjön å va lissen, for prinsessan hadde lovad, add hon skolle gifta se me han, om han fant blåstenen. Då va darr en fisk, som lå po strannen å hållt po å dö. Han potta den ud i sjön. "Va ska ja göra ve dej, som har frälst mitt liv?" sa fisken. - "Ja vill ha en blåsten, som fallt å duen", sa pågen.- "Fly ud över där, som den fallt, så ska ja leta opp den", sa fisken. - Å de gjore fisken. Närr pågen fick stenen i sin hann, då ble prinsessan fri. Då sto hon blott å bar i kongaslåttad. Då va hon fri. Hon va så gla, liaså kongen. Hon skolle gifta se me den, som hjalp na. Pågen å prinsessan skolle dricka jaöl, men så tyckte kongen, han va forr simpel. "Ja", sa pågen, "då får ja resa hem". Så reste han hem ti sin far, men de va den dan, närr han va tolv år. Hadde ente pågen kommed, så hadde trollgubben tad hans far. Faren gick å vänta po pågen. Så kommer pågen. Den grå- hårade sto å vänta. Gi fick ti träed. "E de du, som ska ha mej?" sa pågen. Han gjors se tie gånger minger än en myra å kröv ner i farens stövlaklack. Nårr faren kom hem, gick pågen å sjång i por- ten. Faren trodde, trollgobben hadde tad han. - Så skolle pågen resa ti fästemön. Hon skolle förlova se me en annen. Hon hadde måttat lova å kongen me add pågen skolle få va me po jaölet. Nårr maden va framsatt, skapte ågen se ti en bjorn å välte ner allt, bor å bänka, mad å druck, å skrämde folked, så han fick / prinsessan. Di tordes ente sätta se ud me han. --- Sibilla å salomo gick å spassera å prata. Hon gick å sa, hont de skolle bli i världen. Di skolle köra me ill å tala genom jarn. Di skolle köra onger vanned i sjön å flya i loften. - /De har bled så osse. Nårr de fosta tåged gick mellon Melme å Long, så trodde di gamle, add de va Pocker darr kom köranes./ -- Så skolle Salomo å Sibilla gå över Kidrons bäck Hon vada över, forr hon va född me gåsafod. Den ble hon å me i vanned. Då sa hon ti Salomo, add visste han, va de spånned skolle va ti, gick han all- ri över mer. Å så sa hon: "Adam hållt po å dö. Då sa ha ti sin son, add han skolle gå opp i paradised å bö om itt äpple. Nårr han /sonen/ kom i lustgården, kom ängelen. Han hade itt äpple i sin ene hann å en gren i sin annre. Å de fick Adams son. Då sa sonen i ängelen, om faren levde ändå. "Ja", sa ängelen. Nårr han kom him, va faren dö, men de va bara lekameli dö. Nårr adam skol- le begravas, satte di den grenen po hans grav. Den vöjste å ble så stor, så de va de största träed darr fanns. Nårr Babel böjde sitt torn, så ville han ta alla trä, men de träed passa ente nån- stäns, å så motto di lägga de ti spånn över Kidrons bäck." - Darr gick Salomo över. Sibilla ville ente gå po de träed. Salomo fråg- te vaforr. "Jo", sa Sibilla, "här ska en frälsare födas, å han ska korsfästas å dödas po de träed." Å de ble han me. / Innehåll: Två uppteckningar (blad 1-4), båda meddelade av samma berättare. Berättare: Fru Kerstin Ola Mårtensson, f. 1844 i V. Odarslövs socken, Torna härad, Skåne, var i inemot 40 år bosatt i Bonderups socken, samma härad, bor nu i Dalby, likaledes Torna härad. Upptecknare: Fil. mag. Elin Thunell, Österportsgat. 10, Malmö.