Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påsk
Dagarna i dymmelveckan kallas svarte mån- dag, vite tisdag, dymmelonsdag, skärtorsdag, lång- fredag och påskelördag. När det var påsk, då skulle de stänga och sätta en kåst (kvast) emot dörra, så inte påskekäringar- na kom in. Då var de ute, se. Något annat har jag aldrig hört de hade för sej om påsk. Åtminstone inte vi hemma. Hur de hade det på andra ställen, det vet jag ju inte.
Gammal julvisa
Nu ä dä jul igen å nu ä dä jul igen å julen varar jämt te påska, å dä va inte sant å dä va inte sant, för där emellan kommer fastan. Per i gillesstua, Per i gillestua borstar sina stövlar fina, å varför gör han dä, å varför gör han dä, jo han ska gifta sej mä Stina. Hör du lille far å hör du lilla mor, säj vill du gifta bort din dotter, nej vase tre, dä står inte te för hon har sönderriven kjortel. Nu är julen slut nu har vi dansat ut, och ingen fästman har vi heller, men stryk har vi fått, å dä gjorde gott, mer få vi innan kväller.
Påsk
I Skåne skulle de alltid ha kålsoppa med nio slags grönsaker i skärtorsdags middag. De tog av sådant som var upp- kommet då: krusbärsblad, påskliljor, persilja o.s.v., det behövde inte vara mycket av vart slag. Det var för att inte något ont skulle få makt med dem. Dymmelveckans dagar: Blå måndag, vita tisdag, aske onsdag, skärtorsdag, långfredag och skite lördag - då skulle allting göras rent. Inget långfredagsris i Skåne, nej, det hörde jag aldrig. Intet förbud mot mjölk och mjölkmat långfredagen. När jag tjänade kunde drängarna bära fram ett banke- bord till köksdörren om skärtorsdag och sadla det och lägga en ugnskvast på det - de skämtade med oss pigor på så sätt; vi skulle rida på bankebordet till Blåkulla.
Vår- och hösthalvåret, påsk.
Göja riste sin skinnpäls. Naddarna och horsavinerna var på framtiden. Då det var så kallt. Regn om pingst var inte bra. Då blev kornet "pigged". De fick aldrig lov att tvätta eller spinna dim- ledagarna, det var från och med onsdag. Tisdag i den veckan kallades för vete tisdag, då åt de pannkaka och vetebröd. Sen var det dimmel onsdag.
Intervju med Alma Andersson (f. 1873)
Fru Alma Andersson född år 1873 i Fleninge socken intervjuades 1963 av språkforskaren Sven Benson.