Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vattenväsen
Det var vittra i alla sjöar. Var det någon som fick se vittra i sjön, betydde det någon kommande händelse.
Lussesed.
I Ragberga socken förekom följande sed. På Lusse- morgonen samlades, allt folket på gården, och de gingo med till ladugården. Husfadern förplägade djuren med det bästa som fanns, medan husmodern, och de, andra dansade i ring inne i ladugården, under det, att de sjöngo. "Goda och vita Lucia, vi dansa här till din ära. medan husfadern djuren förpläga". Detta sjöngs, om, och om igen under tiden husfadern fodrade kreaturen. Husfadern hade, också en lussekuse i ladugården till tomten. Därefter gick husfader fram, och tog husmodern i hand, och så gingo, alla fram till boningshuset under tystnad. Alla utom husmodern bildade en ring, omkring matbordet / och de dansade, omkring detta. Husmodern satte därpå fram förplägning. De sjöngo då: Husfadern förplägade i lagål'n Husmodern i stugan. Vi få hälsa dig välkommen Lussia och tacka och buga".
"Stämmaträ", Kloka.
För något över hundra år sedan bodde i Lekeryd socken en klok gubbe, som gick under namnet "Halte ###" Bland andra konster han kunde var bladstämning och därvid använde han en träklyka som kallades "stämmatraet". Ett sådant trä skulle skäras emellan ny och nedan natten mellan en lördag och söndag. Då man gick för att skära ett stämmaträ fick man ej se sig till baka varken på dit eller hemvägen. När trä- klykan skars sades: "Ett stämmaträ jag hämtar Det bladet stillar, Jag hämtar det av samma trädslag som sibyllan ej tyckte sig ovärdig att trampa på."
Älg med dubbelkrona
I Svartorp är en by kallad Älgaby; den har fått sitt namn därav att förr i tiden mycket älg höll till i grannskapet och ofta kom stora flockar av dem fram till husen i byn. Men vissa tider kom det fram en mycket stor älg den var mycket ljus till färgen och hade dubbel krona på huvudet. Varje gång den älgen visade sig var det ett förebud till att någon stor olycka skulle inträffa. Tidigt en morgon kom en av bondsönerna till att få se den store älgen i närheten av sitt hem. Han sprang då in i stugan efter ett gevär och skjöt ett skott på älgen. Skottet gjorde ingen verkan utan älgen gick lugnt tillbaka emot skogen. Den som avlossat skottet blev straffad därför genom att han för sin återstående livstid blev lam i ena sidan. / Efter denna händelsen drabbades byn och trakten av en stor olycka, hela byn brann ner, och stora skogsom- råden i grannskapet härjades av elden.
Offer till necken i Vättern
För längesedan brukade innvånarna på Visingsö offra en krans av neckrosor i Vättern för att få god skörd och tur med fisket. På midsommarnatten bands en krans av neckrosor som växte i en gål, inne på ön, och kransen bars till en vik be- lägen på öns västsida. När kransen kastats i vattnet kom det en bock från djupet som kallades, "neckens bock", denne tog kransen på hornen och sade: "Du offre din krans för varje år. Ju mera fisk och gröda du får."
Mynt lägges under ett nyfött barns huvudkudde
Första gången ett nyfött barn diat skulle man lägga ett silvermynt under barnets huvudkudde. Barnet skulle därigenom komma till att få gott om penningar under sin livstid, samt ett gott förstånd till att taga vara på penningar. Berätterskans mor har i sin äga en Gustav d III riks- daler, som i långa tider användts för detta ändamål. Den äldsta dottern i varje led har ärvt penningen.
Rim om björken
Björkens näver har klätt mångens fot. Björkens stam, har värmt både kvinna, barn och man. Björkens löv pryder mången midsommarbrud. Björkens rot blir knapp, på tiggarens kryck
Ordspråk o. dl. om Asagudar
Då Loke kunde lägga munkavle på Midgårds- ormen, så kan han väl göra det med dig. Yxhult. Smål.
Blomsterkransar offras i tjärn midsommarnatten
I Långfallaskogen Näsby ligger en tjärn kallad Långfallatjärnen. Dit brukade traktens unga män gå midsommarnatten och offra en krans bunden av nio olika sorters blommor. Det skulle försiggå klockan tolv på natten en penning eller något annat värdeföremål skulle medfölja kransen när den lades i vattnet. Flickorna gjorde ej offret i sällskap utan envar gick ensam. När kransen lades i tjärnen skulle de säga: "Kärleksgud som i tjärnen sitter, giv mig någons kärlek, så jag till nästa år blir gifter."
Tydor
Rinner ormen mot dig får du glädjeår visar ormen stjärten, får du sorgeår. Ser du första ärlan mitt i bröstet betyder det dödsfall i huset. När hunden lapar vatten ur hästspåret kommer det en friare till dottern i huset som friar till hennes pengar.
Vårarbete
Kornet skulle sås när häggen blommar. Havren såddes 28 och 29 April, som kallades havredagarna. Bönor skulle sås när jorden var boen och när våroxen hade gått. Potatis skulle sättas i sjätte veckan räknat från gam- la vårfrudagen; som infaller den 6 april Höstrågen skulle sås den 10 Augusti – Larsmässodagen.
Skörd
Den sista neken som bands kallades horungen. Den som arbetade med nekerna i ladan kalla- des nekakråka, den som hölls på logen var lokatten.
Djur
Göken. Östan gök – tröstan gök Västan gök – bästan gök sunnan gök – döe gök nola gök – godan gök.