Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Annandag jul
Det var di som hitta på och gick ”julbockar” om julen. De klädde sig trasiga med skinn i ansiktet och på händer och fötter. Somliga var svarta i synen. Kunde komma och tigga när som helst i julen. Och de blev trakterade. Stjärngossar mins jag inte mer till än att di gick till stugorna och sjöng. Kan inte minnas om det var annandag jul eller på trettondehelgen.
Julseder.
När de hade lyktat skörden, så tog de undan det sista, och av det band de "löktnecker". För det mesta band de dem med tofsar, men om de inte kunde det så tog de i alla fall undan de sista neckerna och hade dem hängande till jul. Då fick korna dem, och när de gav dem på julafton så sade de till dem, att de skulle äta och trivas för det var julkvällen. På julmorgonen var de i julottan så många som kunde, och på hemvägen körde de i kapp, för den som först kom hem skulle först få bärgat på hösten. Annandagen ville de helst ha sina bröllop. Jag själv gifte mig en annandag. Det är femtiotvå år sedan i år. Annandagsvigslarna var alltid i kyrkan, men för det var det inte säkert att det var storbröllop. Den gång- en jag gifte mig, så var vi åtta par på "sanghusgolv" (korgolvet). På tjugonde- dagen körde de ut julen.
Trettondedagen och Knut
På trettondagen gick de omkring o hade "ljuse stjärna" för fönsterna. Det var en fyra stycken bara som jag såg, o de ville knappast gå in. Det var karar, o de var inte vitklädda, men de var lite grannare, de hade några gran- na band på sig. Det var ingen Judas med som jag såg, men det har jag hört talas om. De här skulle nästan inte visa vilka de var. De sjöng: "Goder morgon, både kvinnor o män, husbonde, matmoder, både pigor o dräng." Men jag minns inte mer. / Trettondagen på kvällen skulle det vara välling i st. f. gröt, "trettenvälling", kokt på risgryn. Och så var det fisk o "sôgel" (sovel). Till jul o nyår var det gröt. "Tjugondag Knut skulle köra jula ut," de kunde ha nån kaffebjudning, men det var inte så allmänt.
Julseder
När de hade lyktat skörden så tog de undan det sista och av det band de ”läktnecker”. För det mesta band de dem med tofsar men om de inte kunde det så tog de i alla fall undan de sista neckerna och hade dem hängande till jul. Då fick korna dem och när de gav dem på julafton så sade de till dem att de skulle äta och trivas för det var julkvällen. På julmorgonen var de i julottan så många som kunde och på hemvägen körde de i kapp för den som först kom hem skulle först få bärgat på hösten. Annandagen ville de helst ha sina bröllop. Jag själv gifte mig en annandag. Det är femtiotvå år sedan i år. Annandagsvigslarna var alltid i kyrkan men för det var inte säkert att det var storbröllop. Den gången jag gifte mig så var vi åtta par på ”sangleksgolv” (korgolvet). På tjugondedagen körde de ut julen.
Jul
Det kom gubbar o gum- mor dagen före jul o skulle ha "julförning." Den- na bestod av en palt, en råglimpa, en fläskbit s.k. "rygghack" o en pota- tiskorv. Mamma hade sådant bestyr med att göra i ordning detta. Men en gumma här var lite finare, hon kom efter jul, ty hon ville ej gå i sällskap med de andra. Soldaten skul- / le också ha särskild julmat. Det fick inte finnas några smut- siga kläder till jul, det skulle tvättas all- ting. Sen badade alla på julafton. Förr ba- dade de i samma vatten, husfadern först, sedan husmodern, så barnen och så tjänste- folket. Underkläderna, som de då tog av sig, skulle sköljas upp i det vattnet, så att ingenting smutsigt skul- le finnas.
Ulfvenäs den 27 desember 1919
Ulfvenäs den 27 desember 1919 Töcksfors Ett mine från farrfars tid han var född i västra fågelvick på 17 hundratalet han tala åfta på lusse då skule det gröfta arbete vara undan stöckat luse kalades den lilla julen tidigt på morgonen kom 2 flickor vitkläda med en ljuskrona på huvudet de bjöd på kafe med småbröd till järna stal de med sig någting närde gick sedan kalaserade gubane hela dagen vi jenser (?) inte lusi mer än en gång om året sade de en stor del skulle stöpa ljusen om lusi så skule de brinna just och stadigt. sendan kom bruke man skule baka så det skule räcka över jul. så skule alting vara pusat och rent till jul. någon dag före jul skulle man elda bastuga det hörde till man hade murat såsom en backung av / gråsten som man elda röd så hängde man op alla kläder på stänger i take så slog man vaten på de heta stenarne så när alt var renjort ströde man halm på golvet til mine av jesus födelse eler att han blev lagd i kruban tidigt på julafton skule man opp och klä stugan med gardiner dukar hade man nagon tavla så skule den op i högsäte när man hörde kyrkklokan skule julkärven ophängas åt fåglarne. så skule man doppa i grutan til midagsmat. så kom qvällen först skule man bada så tände man grenljuse i mäsingstaken de var låga en delnågot högre. en del var av bläck somliga av trä maten bestog kött och fläsk blodkorv och grynkare kreaturen skule ha med av jul maten tomten fick man häler ite glöma för då blev kreaturen magra. juldagensmorgon var man uppe tidigt och tände jusen i försten / det var för barna det häligaste av alt men så blev dagen lång den dagen fick vi inte gå i stugorna man skule vara stilla och fira jesu födese på qvälen kom julbocken med maske för ansiktet och kläd i någon jurshud Annandagen börja kalasa höll på hela julen nyårsatan och dagen skule man vara stila fant man konse på golvet nyårsdagen betyde gott år mat och dricka fick inte saknas på bordet hela julen bränvinsflaskan med silverbägaren tenstope med drika i och någon sortt kaka tjugondagen samlade sig alla på ett ställe och drack ut julen och det jorde grundligt. Anna Person Ullfvenäs töcksfors
Nyårsny
När första nyet blev efter jul tog de en psalm- bok bakom ryggen och gick ut, ställde sig mot nyet och slog upp en psalm. Sen gick de in och såg efter vilken psalm de slagit upp, och den tog de märke av sen under året.
Vårarbete
När den ”gröna säsärla” kom, så var det tid att så. När karlarna skulle ut första dagen i ploganden, så fick de julbröd att äta. Då skulle ”julbon” ätes upp. Det var brödet som stod på bordet h ela julen. Det mins jag från det jag var liten i världen.
jul. (kreaturens utfodring).
Min mor var så noga med att korna skul- le ha av juldrickan och av det övriga som fanns på julbordet. Och man ville gärna hälla en sup i det vatten de skulle dric- ka. Hästen fick brännvin på havern. Så talade man om för varje kräk att det var jul. "Dä ä jul", sade man.
Lucia
På lussemorron var man oppe så där vid 4-tiden, o då skulle man äta frukost, "lusse- frukost." Fårstek o potatis bruka man mycket ha då. Man skulle kappas vem som blev först opp, för den som blev sist, blev "lusa." Husdjuren i lagårn skulle också ha sin lussefrukost, likadant som på jul.
Julbocken Annandag Jul
Jonsson i Hagen berättade att de gjorde en Julbock med halm i byxorna, och med rock och hatt och skägg av granlav på annandag Jul. De ställde den mot dörren så att då dörren gick inåt, ramlade bocken in. Då skulle de bära den till nästa gård.
Julseder (Halmkronor)
Om jularna hade de inte julgranar förr i världen, men i stället gjorde de halmkronor och hängde upp i taket. Innunder dem hängde det alldeles som ett slags hôv utav halmrör. Det var trekantiga och såg ut ungefär som löven på gravkorsen utav järn, som de har kvar på kyrkogården i Ekshärad.
Vårarbete
Harvningen begyndes i maj. Så snart som snön hade gått bort och det blev torrt att harven kunde reda om jorden. Sådden skulle vara gjord till Urbanus. Brukade att gömma ”julkorset” = ett bakvärk som låg på julbordet över julen – och detta skulle en äta upp den dag som en började att så. Kallades för ”såkak”.