Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tjugondag Knut
Eljest hade de för sig att tjugondag Knut skulle ju- len ut. Då sopade de ut julen. Då fick karlarna ta på sig blaggarnsskjorta, och så fick de börja med att äta grovt bröd igen.
Vårarbete
De tog märke på vad de höll i när de såg första sädes- ärlan för året, så långt lin skulle de få sen under sommaren. Linet skulle sås på Karo- linadagen. Bröd gömdes i såbingen från jul tills de börja så på våren. Likaså gömde de ibland juldricka tills de började så.
Lucia
Lussevisa: Goder morgon här inne båd herre och fru! Stigen upp och varen glada och lustiga nu! Lucia hon kommer från ett främmande land, hon kommer och säger att julen är för hand. Vi önska eder alla en fröjdefull jul, för olyckor alle bevare eder Gud!
Julseder
Om jularna hade de inte julgranar förr i världen men i stället gjorde de halmkronor och hängde upp i taket. Inunder den hängde det alldeles som ett slags löv utav halmrör. De var trekantiga och såg ut ungefär som löven på gravkorsen utav järn som de har kvar på kyrkogården i Ekshärad
Bergväsen
Det var en person som hade varit till kyrkan före jul. Han gick in på ett ställe vid Fjällbråten och vilade sig. Medan han satt där, fick han höra e bergdöse sjunga i ber- get. Han stannade och ”lydde på” för han tyckte de var roligt. De som hade hört berg- dösra sjunga, sade att det var en vacker sång.
Tomtar
Det var "nissar" i husen och fjusen. Det var två nissar som möttes här uppe i gården. De kasta- de från sig bördan som de bar på och knäppte till att slåss för den ene hade stulit från den andre. Detta hade farfars far talat om. En gubbe här i gården kom å satte in hästen i stal- let. Hästen var svett. Då fick gubben en riktig ör- fil av nissen innan han gick ut ur stallet. "Du skall köra måttligt," sade tomten. På ett ställe gav de "nissen" ett par skor till jul. Då fick de inte se honom på hela julen å ingenting blev gjort i ladugården. Men en gång visade han sig, å då sade han: "Har inte rå att lorte ner di granne skora." "Nissen" hade röd "pickluva".
Julafton
Halm på golvet till jul vet jag inte om, men de har hackat granris och strött ut på golvet, det har de gjort i min tid. Man satte ljus i stakar av trä till jul, och så kunde vi klippa papper i uddar o sätta runt staken som en manschett. Och på jul- morron skulle det lysa i fönsterna, då satte de dit ljus, tregrensljus också. Korna skulle ha lite godare foder på julkvällen, och julda- gen om morron skulle de ha varsin kaka bröd, havrebröd. / Över hela julhelgen skulle mat stå framsatt på bordet, och alla som kom skulle ha fägnad, all mat stod framme, svinhuvud o allting "tocke där", ingen fick gå ut utan fägnad. Julgranar begagna de just inte när jag var barn annat än på herrskapsställa. Alla, både små o stora, skulle till kyrkan på julottan. Och när det var slut, skulle de skynda sig hem, och då kapp- körde de efter vägarna.
Folkvisa upptecknad i Östmarks
Folkvisa upptecknad i Östmarks socken av Olov Olovsson Fjäll Röjdåfors. Nu ä jula än' på Å nu ä maten all Å alla våra flickor Ha fått en fali fall Den ene ha fått onger Den andre håller på Den tredje går å jämrer sej Å tror att ho får två. Sjungen av Kerstin Johansson, Röjdoset Östmark. 75 år gammal. En annan variation Nu är jula än' på nu ä maten all Å alla våra flickor Ha fått en fali fall Den ene ha fått pojken Den andre håller på Den tredje går å gråter För ingen ho' får. Sjungen av Anna Johansson, Röjdoset över 70 år gammal och upptecknad av Olov Olovsson Fjäll, Röjdåfors.
Sulvik den 2811 1919
Sulvik den 28/11 1919 Hur julen firades i Elgå i forna tider. Anders Persson berättar, född 1852 i Elgå församling Det var en helt annan jul som firades i forna tider än i våra. Om luce började man anordningarna till julen, om luce- dagen var det alltid brukligt att man slagtade och och började man baka julbrödet och s.k. kvarvlekakor (?), vilka voro bakade av råg och havre och som hangdes upp på spett för att torka, och sedan skulle vära ända till ploganden. Sedan brygde man jul ölet vilket brygdes av malt och kokades. Sten Mattson. Då sedan den efterlängtade julaftonen kom, så skulle husets alla manliga medlemmar upp kl. 4 på morgonen och ut att hugga ved, vid en stor brasa, ända till kl. 8 på förmiddagen. Sedan gick man i tur och ordning till badstugan och tog sig ett bad, sedan påtogs helgdagskläderna och man kom i julstämning och sedan samlades alla husets samtliga medlemmar att doppa i grytan och till drags jul- ölet. Sedan på kvällen togs julhalmen in och utbredes på golvet. Sedan åt man julkväll bestående av fisk och gröt och på gröten rimmades och nu gick man till sängs ty på juldagens morgon skulle man vara i kyrkan kl. 4. Då man gick till kyrkan skulle alla hava s.k. törbloss brinnande och ett skulle man hava att kasta på elden på kyrkbacken. Och alla som kunde så skulle de hava en lomflaska med brännvin med sig. I kyrkan medförde var och en ett vaxljus och uppsatte i bänken. På hem- vägen kappkördes ty det var ett allmänt kändt fabel att den som kom först hem från kyrkan fick först ploganden gjord. På anndagen började Tjerngossarna att gå, vilket gick så till att de gick omkring med ljusestjerna och sjöngo julvisor. Och så började julkalasen, vilka fort- gingo till lång inpå nyår. På så vis gick julen i Elgå i forna tider. Herbert Schutzer Sulvik
Tomtar
Det var på ett ställe som tomten brukade sikta mjölet. Så led det till julen, å husfadern hade sett att 'tôssen' gått så trasig. Då sydde de en dräkt åt honom å lade ut i boden. Han tog kläderna, men han blev borta å kom aldrig tillbaka å siktade mjöl mer.
Annandag jul
På annandag jul kom de å var utklädda å sjöng för dörr. Det var en hel hop pojkar å töser. De hade lju- sa stjärnan med sig, så minns jag att en av dem hade en stor hammare som han slog med. De tiggde pengar å annat som de fick gömde de till att ha till "julbalen".
Trettondedag jul
Julens mellandagar uträttades intet särskilt ar- bete. Det var mest kalas då. Kvällen till trettondagen ("trettnekväl") åt en lutfisk å gröt som på jul- kvällen. Den kvällen brukade de ha #####. Om det snöade trettondagen, så blev det tret- ton snöyror på vartannat, men var det fint väder den dagen, så blev det inte farligt med snö.
Husligt arbete
Mor brukade skrapa tråget vid bak och av det skrap som blev bakade hon en kaka. Den delade hon mellan krea- turen för att de skulle mjölka duktigt. Det "skrap" å "krätter" hon fick vid julbaket bakade hon ihop till bakkak- kor åt barnen. De skulle ligga bland det andra brödet i julhögen över jul.