Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tomtar
I Säbytorp var det ett rysligt liv med tomtar. "Kilmans-Britta" såg tomtarna när de stod i en rad omkr. den öppna spi- sen på kvällen och värmde sig. Det stod en tomte vid var "brik". Hon hade varit uppe för länge på kvällen och eldat och stökat. En natt kalvade en ko i ladugården utan att man hade reda på det. Då kom en tom- te och knackade på fönstret och ropade "Kilman" två gånger. Tredje gången gub- ben hörde namnet ropas blev han kvick upp och skyndade till ladugården. Hade han väntat litet till, så hade han fått en örfil när han kommit ut på / trappan. När man byggde ny byggning så kom man inte att tänka på att flytta den av den gamla tomten riktigt. Följden blev att tomtarna även kom in i den nya bygg- ningen. Tomtar ville inte flytta bort från den gamla tomten, sades det. En kväll hade barnen hållit på att brå- ka. På natten dundrade det i skorste- nen. Tomtarna höllo på där. Och man hörde att de sade "ko ko." Det var som om de hade lekt kurra-gömma" med var- andra.
Påsk
415. Namn på dymmelveckans dagar: Askmåndag, fläsktisdag, kärvonsdag, skärtorsdag, långfredag, påsk- lördag. Påskhelgen: Påskdagen, andag påsk, trejdag påsk. 416. På onsdag var sista dagen som en fick göra något arbete som gick runt. Inte sno garn, spinna eller sva- la. 417. Detta vet jag inte något om. Man åt som vanligt den veckan också. 418. Skärtorsdagnatten och påsknatten var farligast. Påsk- käringarna var ute då. 419. Något om äggtiggning har jag inte hört talas el. sett.
Slåtter, skörd o tröskning
De sa' "Ta haern! Ta haern!" när de skar sista säden på åkern, men inte vet jag vad det betydde.
Svartkonst
När korna slutade att mjölka, o de misstänkte någon för att ha tagit mjölken, skulle de gå dit där den bodde o försöka få låna något. Fick de ej det, skulle de sätta sig i spisen, då följde alltid något med. Det, som de fick där, skulle de ge kon sedan.
Husligt arbete
När de sveper på en väv o håller på med sista öglan, då får den som är under vävstolen o håller i fälen inte säga ett ord. Och kommer någon in just när de håller på att svepa, så skall han (hon) stiga högt med benen, för att det skall bli stort "skel" i väven.
Slåtter, skörd och tröskning
Sista neken skulle bli stor, för då blev det bra skörd året efter. Det sa' de när jag var barn, i Kroppa.
Vårarbete
Det var en här som var från Visnums-Kils sn., hon tala om att en kaka skulle gömmas från jul till våren, när de börja vår- arbetet, skulle folk o dragare ha av den. Under vintern skulle den förvaras i säbingen. Och de skulle ha ost o smör på den också då på våren, o dragarna skulle smaka med. Det var en stor, fin, mjuk kaka som de tog undan då vid jul. Men här har jag aldrig hört talas om detta.
Veckodagarna
På torsdag skulle de inte kärna smör, o på lördag skulle de inte baka bröd.
Djur
Om det kommer många skator och flyger kring huset, så skall det komma främmande. Västagök ä bästagök östagök " tröstagök nolagök " horagök sörgök ä sörjagök. När man hör göken första gången på året, skall man fråga honom hur många år man får leva till. "Säg mig du gök, hur många år jag leva får!" Och sedan skall man räkna. Göken slutar att gala när / han får se de första hösåtorna. Gullkon skulle "märke handsker" om man fick henne på handen. "Lilla gullko, märk mäj handsker!" sa man, o sen skulle man för- söka få henne att gå runt handen.
Djur
"Daggskrea" skulle slå sig ner där det var skatter. Alla föräldrar förmana sina barn att vara snälla mot grodor, för de hade varit folk förr men blivit grodor till straff för olydnad. När de hörde göken första gången, skulle de ta jord under foten, den skulle de lägga i skon, o sen skulle de sova på den under natten, o då skulle de drömma om sin tillkommande. Skatan trodde man nästan hörde till något annat väsen. / Ugglor satte de opp över stalldörrarna, spika opp dem där. Östergök, tröstegök, västergök, bästegök norrgök, sorggök, södergök, dödergök. När göken får se sista hövolmen, så slutar han att gala. När man fick en gullko på handen, så fick hon krypa runt där. "Märk mäj handsker!" sa' man. "Gök på kvist säg förvisst hur mnga år jag leva får" Så skulle man också säga, när man hörde göken första gången på året. Och sen räkna man hur många gånger han gol.
Djur
När de såg "säsälla" (sädesärlan) på våren, var det så bra om de höll i något långt, då blev linet långt det året. När de hörde göken första gången på våren, var det så bra om de hade en penning- pung med pengar i, då skulle ej sådana fattas sen under året.
Djur
Så pass långt gräs får man om året, som det föremål är långt, som man håller i handen, när man ser den första sädesärlan.
Växter
"Jämna" är en sorts gräs som växer som revor efter marken, bladen se ut som cypressblad, sådant skulle de plocka o koka o tvätta sig i håret med. Om de fick rök av rök- svampen i ögonen, så skulle de bli blinda.