Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Julen Julen Julen Julen mor har städat hela dan
Julen Julen Julen Julen mor har städat hela dan
Julhalmen, och ett fragment om annandags ridt och vattnande av häst i norrinnande vatten
Nils Eriksons viste bestämt att för cirk 5o eller 60 år sedan så kom om annandag jul en man ridande från ett angränsande hem- man till hemmanet Viken för att vattna sin häst i "nolrinnande vatten" i det hem- man den ridande bodde var det långt till sådant vatten. / En gumma död för många år sen hade berättat de om Jul tog på sig halm å "stôlle säg i danse så länge halmen hang på (berättat av Kullgren) Somliga säga att halmen lades på golvet om Lusse, och fick ligga till Julaftons kväll. Några att den togs ut om tredjedagen, och någon att den låg till tretten (trettonde helgen).
Annandag jul
Tredjedag jul började de gå med 'ljusa stjärnan'. Det var ett följe på en sju personer. Jag har minne på det sedan jag var liten 'guttonge'. För då kom de å skrämde oss så vi sprang upp i spisen å skrek. De hade en 'bock' med sig. Den kallades för 'julbock'. Han var så 'stôllet' (galen) ef- ter 'fylla' så han gick å stal av brännvinet de hade i huset å hällde i sin flaska. De jagade honom under bordet, men rätt som det var, så var han uppe å nap- pade till sig något från bordet. Han hade horn i skal- len å rompa därbak å en bjällra mellan benen. Den- ne hade de med sig för att det skulle bli roligt. När de kom fram till stugan så tände de stjärnan å snur- rade den runt, så sjöng de medan de väntade på att någon skulle komma å öppna dörren. Jag mins, att det var två konungar. Den ene kallades / Herodes. Eljest gick de under namnet "den mörke å den vi- te konungen". Så var det tre vice män. Det var de som sjöng. När den vita konungen fick veta att det var en mörk konung som hade kommit in i riket, så ville han tala med honom. Då kom den mörka konungen fram. 'Vad är du för en mörkerdjävul som kommit in i mitt land", frågade den vite konungen. Den svarte svarade: 'Jag är ingen djävul från helvetet utan en konung från mör- koland. Det skall mitt blanka svärd och riddarbäl- te bevisa'. Den vite sade då: 'Du skall falla ned å tillbedja mig'. 'Det skall min tjänare göra', svara- de den svarte. Då kom den svarte kungens tjänare fram å föll på knä framför den vite kungen. Då slog den vite kungen till tjänaren med sabeln å sade: 'Statt upp'. Jag har intet med dig att göra; mörkolandets konung skall själv falla ned å tillbedja mig". Så var det mycket mer, men jag mins det inte. Det var när de kommit in i stugan som de hade detta för sig. De tre vice männen sjöng om stjärnan från / Österland. De gick flera kvällar medan julen, för de skulle tigga ihop matvaror å brännvin, som de skulle ha kalas på en kväll i slutet av julen. All ungdom i hemmanet fick då vara med. Annandag jul, så kunde en slå sig lös, för då hade en kom- mit över det högtidliga av julen. Då började grannarna gå till varandra å smaka på brännvinet och det goda som lagats iordning till julen.
Tomas
"Tomesmäss" fyra dagar före jul gick man upp i otta och högg julveden. Då tände en upp en eld på backen och lyste sig med. Det fick lov att vara rik- ligt med ved, för den skulle räcka medan julhelgen.
Vårarbete
Den "stomp" (limpa) som låg på julbordet över ju- len grävdes ned i "kornbingen" å togs fram på våren när de skulle börja harva. Då skulle både draga- re å de som harvade äta av den. Det skulle bli så fin gröda då.
Väderleksmärken.
Om det rôar för sol på nyårsdagen blir det frusen säd om hösten Om åskan slår i bar skog blir det frusen säd om hösten Äfter jul. Julebon dä torre Torre Täje gir röte höi
Annandag jul
Det enda jag minns från annandag jul är sådana, som gick och sjöng vid stugorna. De var inte utklädda på något vis. De sjöng för brännvin och mat. När de hade fått trak- teringen, så gick de till en annan stuga. De sjöng Staffansvisan.
Vårarbete
"Plogöl" hölls den dagen som ploganden skul- le börja. Den dagen hölls fest med brännvin och "plogbeten". Om julen bakades en särskild kaka som gömdes till våren /plogkaka/. Den bröts sönder och löstes upp i dricka.
Vårarbete
Det är en uppgift här i orten att en kaka från jul skulle göm- mas till "långe vårdan", till vårarbetet börja. Då delades den mellan alla, folk o djur, för att sätta liv i alla. Jag vet inte att det var en särskild kaka, men den gömdes i en rågbinge.
Annandag jul
Om julafton så gjorde en bock av halm. Den sat- tes under bordet. Och annandag jul på morgonen så togs den bocken fram och så bars den med i stugorna och fick traktering han som de andra. På julkväl- len skulle han ha av allt på julbordet. Det var för att det skulle bli mycken säd i ladorna.
Trettondedagen och Knut
Tjugondan var Julbocken ute, han körde väl ut jula han. Då skulle han ha traktering, brännvin och mat, han hade både horn och annat, jämt som den onde. Så skulle han ha mat mä säj i säcken o en "pôtt" att slå bränn- vin i.
Annandag jul
Annandag jul börja de med julkalasen, o dessa fortsattes varenda dag till tjugondagen. Man gjorde bara nödvändig- hetsarbeten under de dagarna. Då var mat o brännvin i överflöd. De visste lite i förväg vilka som skulle ha sina jul- kalas de olika dagarna.
Slåtter, skörd och tröskning.
Man började just aldrig skördearbetet i slutet av vec- kan. Det brukade heta: "Vi börjar fram till onsdan". Har inte hört att strån lämnades kvar på marken. I de sista stråna skulle en ta "haren". Man låtsa- des som om det fanns en hare å denna jagade man från åkern. Innan lien hängdes upp för året skulle han brynas, så att han var färdig till nästa år. Har inte hört något om sista neken å sista lasset. Tröskningen skedde med slaga. Man tröskade på logen. Då började man tröskningen på hösten. Var up- pe i otta på morgonen å tröskade vid eldsken. Trösk- ningen skulle vara avslutad till jul. Efter julen ha- de man så många andra arbeten som skulle göras.