Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påsk.
Dagarna i påskveckan var svarte månda, vite tisda, aske onsda, skäre torsda, långe freda å påske lörda. Långfredag skulle de allmänt till kyrkan; det har bli- vit bortlagt nästan. Ägg skulle det vara på påskdan. I min barndom fick vi vara sparsamma med äggen. Fick man två till påsk var det storslaget.
Festeldar
Sådana eldar ha förekommit här på orten vid midsommar, påsk och trefaldighet. Eldarna var allmänast vid påsk och trefaldighet. Man el- dade på bergen och vid sjön. Ris och tjärtunnor brändes. Nästan varje by hade sin eld. Ungdom samlade ihop riset flera dagar i förväg.
Vårarbete
Jag mins, att den kaka som låg underst i "julhern" gömdes till påsk. Jag kan inte minnas vem dag hon åts, men en fick inte ta till henne förrän påsken var inne. Så var det i mitt hem. Men jag vet allt att det fanns de som inte behöll kakan längre än till den dag de bör- jade att så. Då delades den mellan karlarna och dra- garen.
Påsk
Om påsk skulle man ha "skärer" inhugg- na i trösklarna för ladugård och fähus, så att inte påskkäringarna skulle rå med att kom- ma in. Det var sådana där skäror som man tog löv med. Så snart påsken var över, tog man bort dem. Tjärkors ströks på lagårsdörren. Somliga sköt genom ladugårderna.
Påsk
På "dömmelonsdan" skulle spinnrocken sättes bort, sen gick det inte an att ta fram den förrän efter påsk. Den som spann mellan dymmelons- dagen och påsk fick garnet fördärvat. Skärtorsdagen skulle man inte få tälja stickor el. hugga, efter de gamles ordningar. Gjorde en det, så blev korna halta och fick ont i benen.
Påskeldar
det är visst vid påsk som de brukar göra en eld uppe på berg.
Påsk
Vid påsk fick de inte hugga ved, ty om djuren sedan trampade på någon sådan kas, blev de halta.
Husdjur
Korna skulle gå över värme (eld) och stål, när de släpptes ut på våren. Vid påsk sattes ett tjärkors på ladugårdsdörren.
Vårhalvåret
Både nu och förr förekommer det, att di tog in sälgkvistar och satte i vatten eller utan vat- ten också. Det skulle vara palmer på kvis- tarna. Man bröt var det fanns. Det var den se- den för att di hade kastat palmer för Kristus, när han red in i Jerusalem. En skulle kom- ma ihåg det om palmsöndag. Björkris om påsk minns jag inte till förrän fram på 1900-talet. Då börjades det med att en skulle ta in björkris i så god tid att det sprack ut till påsk.
Valborgmässeldar
Valborgmäss nu kan de komma tillsammans och tända upp eldar, men det är en senare sed, jag hörde aldrig talas om eldar varken vid valborg- mäss eller påsk här förr i tiden.
Påsk
Vid påsk skulle de klä ut sig o vara "påskgubber". Och påskbrev skriver o skickar de än. På påskmorron var fåren klippta på "bögera" (bogarna), det blev gjort under påsknatten.
Påsk
När det blev dömmelonsda, så flötta kvinnfolken ut spinnrocken. Det gick inte än att spinna på den förrän efter påsk. Om man spann under den tiden, så blev djuren sjuka, så att en inte fick någon nytta av dem.
Påsk
De skulle inte få tröska på logen åtminstone under slutet av fastan. Och så hade de bråttom med att spinna opp linskörden så de inte ramla med rockar o allt möjligt då före påsk.