Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommar.
Om midsommar reste vi en hög majstång på en backe bortom kullen i Broby. Vi klädde en lång stång med björk och spikade också fast en tvärarm. En krans av vilda blommor placerades i toppen på stången och en i vardera änden på armen. Så dansade vi kring den två - tre nätter å rad. De var i min barndom inga fäster utom vid jul och midsommar.
Om kyrkhelgerna
Nyårshelgen, påsk, midsommar, mikaeli och andersmäss, det var ungdomshelger. Vi ungdom vi gick körkvägen barfota och bar skorna och bar kläderna i witknyte (inknutna i en handduk). Aldrig ville vi åka, utan vi gick, och vi kunde vara 30-40 i sällskap. Vi vänta alltid på varandra. "Hon har int komme än! Och hon är int här!" sa vi. Och så vänta vi och gick allihop på samma gång. Och så vänlig ungdomen var! Ingen tycktes vara bättre än den andre. (Gummans son: "Och så låg ni i lag då, och for hem på söndag kväll." Gumman skrattar. Jag: "Jaså, ni låg i lag?" Han: "Ja, hä var väl dä ni mest for ut för." Gumman protesterar icke.)