Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
festeldar
Det var bara om påsk de eldade. Jag har hört talas om att de eldade om midsommar, men det var före min tid.
Påsk
Skärtorsdag var di rädda för påskekäringarna. Då skulle di gå och smörja några djur di skulle rida på. Folk korsa med tjära över lagårdsdörrarna för att di inte skulle få makt att komma fram. Häxorna red natten mellan påskeafton och påskdan. - Påskafton skjuter somma än idag.
Påsk.
Dymelveckans dagar: Köla måndag, vita tisdag, dymleonsdag, skärtorsdag, långefredag och påskafta. Det skulle förr vara städat i var vrå öre klockan 12 dymle- onsdagen, för då gick dymlingen in. Sagesmannen vet ej bety- delsen av uttrycket. Anna Brita Anderssonm Bönhult x 1844 Påskaftons eftermiddag, fick man inte lov att elda i spisen. Då kunde trollen nämligen komma ner genom skorstenen. Somliga hänger en hästsko i dörren för att mota trollen. Andra hänger här över dörrarna till manhus och och ladugård. Andreas Johansson, Höga x 1863
Påsk.
Det är inte tio år sen det var ett förfärligt dåigt väder dagen före dymleonsdag. Det var snöglopp och kallt. Men på ett ställe här i bygden låg de ute och turade d.v.s. lekade garnet. De hade för sig, att det spunna garnet nödvändigt måste tvättas, innan dymlinggen gick in. Det var fruntim- rens sak att se till, att det blev gjort. Annars skulle det bli oenighet i huset. - Likaså skulle hela huset vara sopat före klockan 12 dym- leonsdagen och alla spinnrockar bortsatta. Ingenting fick gå runt efter den tiden, utan atllt skulle vara stillestånd.
Påsk.
I dymleveckan fick man inte spinna. Förr brände man påskefyrar i vart hus, där det var barn. Man ställde en tjärtunna på en hög stång. Så dansade man vid elden och lekte. Man skulle alltid äta ägg om påskafton. De sköt om skärtorsdag, för att käringarna, som for till Blåkul- la, inte skulle komma till dem. Dymleveckans dagar: Svarte måndagen, vite tisdagen, dymle- onsdagen, skärtorsdagen, långefredagen, påskeafta. Om påskdagens morgon skulle man gå upp tidigt och se solen dansa. Det gjorde hon, för att Frälsaren var uppstånden den dagen.
Påsk?
En kvinna stod på ett ställe och älte smör, då en käring kom in och sade: "Sanket e mett i år." Sanket, det var smöret.
Påsk
"Opp och ut och till Blåkulla och här igen innan dagen", sa påskkäringarna. Men så var en gubbe framme och fick tag i ett smörjehorn och sa: "Opp och ner genom skorsten." Och så fick han åka upp och ner hela natten.
Påsk
Vita tisdag skulle de äta mjölkmat och sånt. Ingenting skulle få gå runt i dymleveckan. Man fick inte köra, inte spinna o.s.v.
Påsk
Långfredag fick vi inte äta mjölk eller mjölkmat. På en del ställen skulle de gömma en kaka från jul till långfredag. (De gömde även en kaka till våren) - Vi fick fläsk och potatis till middag och ölsupa till efterrätt.
Påsk
En del sa, att de inte fick äta mjölkmat på långfre- dag. Den dagen hade vi inget annat till middag än stekt fläsk. - Påskdan kokte de ägg till "merafton". Påskafton skulle de ha vit gröt till kvällen.
Påsk
På ett berg som kallades "Fyrkullen", tätt vid Djurgården, brukade man påskafton tända upp "påskfyrar". Pojkarna brukade stjäla tjär‐ tunnor i brädgårdarna, att tända upp påskfyrar av. Tjärtunnorna sattes ovanpå varandra, för att det skulle bliva en stor hög eld. När de var samlade omkring påskfyren brukade de skjuta och supa och till slut blev det slagsmål med andra pojkar som kom dit. Det var Djur‐ gårdspojkarna som tände upp påskfyr på "Fyr‐ kullen". Påskafton brukade spåkärringarna rida till Blåkulla på kvastar.
Påsk
Om de spann dymle onsdag, så spann de upp gräsrötterna, då blev det inget gräs. Det var en käring i Österplana, som alltid på dymle onsdag brukade slå i alla bingar, tunnor och kar på dymle onsdag och säga: "Ut mä er lopper och löss råtter och möss te di som bröggar och bakar och lakar mä dommern ä."
Påsk.
Långfredags morgon gick de till främmande ställen och gav " töle" d. v. s. stryk.Den som fick stryk han fick töle. Då man gick till kyrkan på påskdagen, skulle man ta med sig ett litet vedträ med ett grenhål i,och det skulle man använda som glasö- gon.Då man i kyrkan tittade genom det hålet, så kunde man se , vilka kvinnor som under natten varit ute och varit påskakäringer. De satt med ansiktet mot dörren i stället för rakt fram. Man korsade över dörren till fähuset vid påsk. De skulle inte spinna i dymleveckan. Det var bestämt vite tisdag de skulle äta semla och mjölk.Dagar- nas namn voro: Svarte måndag, vite tisdag, dömle onsdag, skärtorsdag, långe fredag och påske lördag. På svarte måndag band de för Frälskarens ögon. Vite tisdag togs bindeln bort igen. Dömle onsdag blev Jesus dömd. Långfredagen fick de inte bösta ben. / Påskdagens morgon dansar solen av glädje. Det hände sig förr,att de gjorde små påskakäringer, små dockor, som de försökte göra så granna som möjligt.Dockan satt grensle över en sopa, och så fäste de i ett litet horn och en raka också. Och på ett kort skrev de: "Sopa, raka, smörjehorn det ger jag dig till resedon." Den dockan gick de och kastade till folk på andra ställen. De smet, så att ingen visste, vem han fått dockan av. Då Emma tjänte på Floda,var där en piga, som var förälskad i en kusk på Ekudden. Då hade de andra flickorna stoppat upp en gubbe på påskdags- morgonen och ställt upp utanför hennes rum. Och han hade förstås en piska i nä- ven. De skulle ha sett en käring en gång, som hade ställt kärnan i nolrinnande vatten, och så stod hon där och kärnade påskdagen på morgonen. Det skulle alltid vara lite ruskigt väder i påskvecka.