Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
festeldar
Det var bara om påsk de eldade. Jag har hört talas om att de eldade om midsommar, men det var före min tid.
Påsk
Svarte månda, vita tisda; -, -, -, korta lörda'. Man skulle ha huggit veden för dymle onsdag, för då "var dömlingen kommen i ve'n." Långfredagen skulle man inte äta mjölkmat; den skulle värka ut. Långfredagsris okänt. Påskafton skulle spjället stängas före solnedgången. Påskeldar var mycket allmännare förr än nu. Vi eldade med enebuskar, fåraris och annat torrt bråte.
Påsk
De hade den seden, att de ville inte låna bort något i påskveckan. Har ej hört att man inte fick spinna i dym- melveckan. Jo, man fick hugga ved. De klente tjärkors över alla dörrar påskafton. De hade för sej, att påskakäringarna skulle ut och rida till Blåkulla då först, och komma igen påskdagen om morron. När käring- arna skulle rida, sa' da: "Här upp å här ut, så ä ja' i Blå- kulla om en minut." Långe fredda gick de till sina grannar tidigt om morron, och var då de inte uppstigna, hade de ris med sig att slå dem med. Den seden har de haft här, tills jag var änna gammel.
Påsk
Jag var med om en påskavaka en gång, när jag var barn. Pojkarna hade dragit ihop en stor hög av smalaris, enris och tjärtunnor. Först kokade vi kaffe och doppade, och sedan tände de på, och så skulle vi dricka påtar medan det brann. Men elden delade sej - det var alldeles svart i mitten - brann bara på sidorna. Jag blev rädd och "rua å" hem. Mor frågade mej var- för jag kom hem så snart, och jag förstod inte bättre än att jag talte om alltihop. Men jag blev så sjuk, och jag låg i åtta dar se'n. De sa, att det var den laje som kom och sprang mitt igenom elden - därför brann den inte. Se'n var de på ett ställe där intill och dansade på natten.
Påsk.
Man skulle aldrig dricka mjölk långfredagen, för då kom den att värka ut undeer året. Dymmelveckana dagar: svarte måndag, vite tisdag, dymle onsdag, långe fredag, påskeafta. Man skulle inte få äta fläsk eller kött på långfredag. Påskäringarna voro ute under förnatten på påskafton. Man skulle därför vara noga med att sätta unda sopor och rakor.
Påsk.
I dymmelveckan skulle ingen käring spinna , och ingen tunna rinna. Spinning och bryggning var vardagsarbeten, som inte fick förekomma under denna tid.
Påsk.
Barnens kläder fick inte hänga ute i påskveckan. Ej heller fick sopa eller raka stå ute om påskafton. Om skärtorsdag skulle man hämta vatten före sols upp- gång i en bäck, som rann mot norr. Detta användes sedan som medel mot utslag. - Den som steg upp först långfredagen passade på att piska husets folk. Detta skulle minna om Frälsarens lidande. Man fick den dagen inte äta mjölk- mat, ty eljest skulle denna komma att värka ut under året. Påskaftons kväll fick man inte elda, sedan solen gått ned. Den kvällen tändes påskeldar, och man åt ägg. - Påskdagens morgon gick man upp tidigt för att se solen dansa.
Påsk.
Påskveckans dagar: sota måndag, vite tisdag, dömle onsdag, skärtorsdag, långfredag, stackete lörda' eller påskafton. Under påskveckan fick man ej elda efter solnedgången, för då kom påskakäringarna. Sote måndag skulle man sota, vite tisdag tvätta. Dömle onsdag skulle det vara dött ljud, "dymbill", i kyrk- klockorna. Man satte dit en träkläpp då. Efter tolv på da- gen skulle allt kringgångsarbete ha avstannat. Långfredag skulle all köttmat undvikas, för det blev "dö- kött" i kroppen av det. Mjölkmat fick man ej heller äta, ty den skulle värka ut.
Påsk
Påskveckans dagar voro: vita måndag, svarte tisdag, dömle onsdag, skär torsdag, lång fredag, påskafton. Under hela veckan, som kallades dömleveckan, iakttog en viss tystnad. På skärtorsdag skulle alla tvätta sig och göra sig rena. Påskafton eldas påskeld för att skrämma bort trol- len eller onda andemakter, som äro ute påsknatten. Påskdagens morgon innan solen gick upp skulle ett manfolk ge djuren ett foder, för att de ej skulle få som- marsjuka.
Påsk
Påskveckans dagar kallades: "Svarta måndag, vita tisdag, dömmel onsdag, skära torsdag, långa fredag och påska lördag. Långfredagen kallades också "piska fre- dag" på grund därav, att den som först steg upp på morgonen skulle med ris piska dem, som låg kvar i bäddarna. På långfredagen skulle man ej äta smör, grädde eller mjölk, för då fick man piggar.
Påsk.
Påskveckans dagar kallades: Svarta måndag, vita tisdag, dömla onsda', skära torsda', långafreda, påskalörda. Hår, skägg och naglar fick inte skäras före lördan, ved och trol (?) måste klyvas före dömla onsda, för då gick dömlingen igenom trät.
Påsk
Påskveckans dagar hette svarta måndag, vita tisdag, dymmel onsdag, skär torsdag, lång fredag och påskafton. På långfredagen fick ingen mjölk förtäras, ty den värkte ut i bölder det året. Före dymmelonsdag skulle årsveden vara sönderhuggen och färdig, annars satte dymlingen sig i träet, så det gick inte att få sönder det.
Påsk
Påskveckans dagar: svarta måndag, vita tisdag, dömmer onsdag, skär torsdag. Om dömmer onsdag, redan "dömmern" gått in, fick man ej ha eld i spisen sedan det blivit mörkt, utan spjället skulle vara skjutet innan solen gick ned. Man fick ej heller arbeta med något som gick runt, ty det kunde vålla olycka. Så t.ex. fick man ej spinna ull, ty fåren kunde då bli yra i huvudet. Påskafton skulle ä- ven spjället vara skjutet före solens nedgång, ty annars kunde påskkäringarna komma in genom skorstenen. Ä- ven målades kors av tjära eller någon färg över dörren till boningshuset och ladugården, så hade inte det onda makt att skada människor eller djur. Kors skars uppe på de kla- var, som djuren voro bundna med.