Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Till ägg och sill
I påsk äts det ägg och till det en god sill
påsk
I Öxnevalla skulle de sitta så stilla, när de åt på lång- fredag. Satt de inte stilla, slog de sönder fötterna under vårarbetet. - De fick inte dricka mjölk utan dricka och bröd.
Påsk
Blå måndag, vita tisdag, - , - , - , påskafta. De fick inte byka i den veckan, men spinna och väva fick man. De skulle ha huggit upp årsveden, när dömlingen kom åt kubblingen, för se'n rås en inte med att spräcka den. Tiggde ägg gjorde pojkarna, det var ett skriatyg. de åt själva upp dem. Långfredag skulle ingen äta mjölkmat - den väsker ut. Blåste det molavär på dyngan långfredan, var dte lika bra att köra gödseln åt sjön.
Påsk
Dymmelveckans dagar: Svarte måndag, vita tisdag, dymle onsdag - - påskelördag. Långfredagsstryk talte de om. Hörde inte att det skulle vara farligt att gå barfota på golvet den da- gen. Inget förbud mot mjölk då. Inget förbud att låna ut något. Långfredagen innan solen gick upp skulle de gå till en nordrinnande källa och dricka och ge kreaturen av det vattnet - det skulle vara så hälsosamt.
Påsk
Från dymmelonsdag fick inget lingarn vara framme, man fick inte spinna eller varpa eller göra något med verktyg som gick runt. Om man hade oblekt lingarn framme, så blev manfolken tvära hela året. Husa skulle sopas före kl. tolv på dymmelonsda' Så skulle man slå i vägga med kvasten o. säga: "Teväx lopper o. löss, råtter o. möss här har i inte å göra." Påskafton skulle spjället stängas vid solnedgång- en, då skulle maten vara färdig så man slapp att elda. Alla sopkvastar skulle sättas undan
Påsk
Dymmelveckans dagar: svarta måndag, vita tisdag, dymle onsdag, skära torsdag. Långfredagen skulle de inte dricka mjölk, för den skulle värka ut, det skulle komma så mycket var ur kroppen. Vi fick ingen mjölk hemma den dagen, när jag var barn. Viter gröt av risgryn fick vi alltid påskaftons kväll redan när jag var barn. Har aldrig hört, att folk brukat utföra något hårt arbete långfredagen.
Påsk.
Spjället skulle var skjutet innan solen gått ned påsk- afton, annars troddes att påskkärringarna kom ned den vägen. Dymmelonsdag skulle det sopas i alla rum, på vinden, i alla vrår i ladugården och i magasin, och under det de sopade skulle de säga: ut ur mina hus, låppor och löss, råttor och möss, till alla dem som brygger, lakar, och bakar, medan dymmeln är. Långfredag skulle inte ätas någon sorts mjölkmat, för då växte detta ut på kroppen i form av bölder under året. Det skrevs alltid påskkort mellan ungdommarna som hadde följande lydelse. Ett påskabrev jag skriva vill, som hörer dig och namnet till. Sopa, raka, smörjehorn, är alltid vanligt på denna resan. Res fort, smörj bra, för kl.11 reser jag. Glöm ej att taga staken och stumpen. Fort, fort, till blåkulla port. Innan brevet var igen- lagt hadde de gjort en liten strut med lite smörja uti, och en pinne var instucken i kanten med en garntofs i änden. Små taggar i / kanten föreställande raka. På påskafton sprang man till stället med detta, gläntade på dörren och kastade in brevet. Detta tyckte vi barn var välldigt roligt. Påskeldar eldades av allt möjligt skräp som vi kunde ### ihop, och det sköts kraftigt för att hålla påskärringarna från omgivningen.
Påsk
Dymmelveckans dagar kallades: svarte måndag, vite tisdag, dymle onsdag, skär torsdag, lång fredag, tyste lördag eller påskeafta. Ungdomen gick omkring och sjöng för ägg. Om de fick några, sjöng de en visa, som handlade om, att tuppen skulle få granna fjär. Men om de ingenting fick, lät det så här: "Tuppen ska vi skjuta, och höna slå ihjäl."
Påsk
Vid mitten av 1800-talet var det vanligt i Göteborg, att barnen tillverkade sopa, raka och smörjehorn och om påskafton sökte sätta dem fast vid förbigåendes kläder. Sopan var förfärdi- gad av tagel och en pinne, rakan av två pinnar. Smörjehornet bestod av en papperspåse med talg i.
Påsk
Dymleveckans dagar: Kölamåndag, vitatisdag, dymleonsdag, skärtorsdag, långefredag och påskafta. Det skulle förr va städat i var vrå före klockan 12 dymleonsdagen, för då gick dymlingen in. Sagesmannen vet ej betydelsen av uttrycket.
Påsk
Påskaftons eftermiddag fick man inte lov att elda i spisen. Då kunde trollen nämligen komma ner genom skorstenen. Somliga hänger en hästsko i dörren för att mota trollen. Andra hänger hår över dörrarna till manhus och ladugård.
Påsk
Det är inte tio år sen det var ett förfärligt dåligt väder dagen före dymleonsdag. Det var snöglopp och kallt. Men på ett ställe här i bygden låg de ute och turade det vill säga lakade garnet. De hade för sig, att det spunna garnet nödvändigt måste tvättas innan dymlingen gick in. Det var fruntimrens sak att se till att det blev gjort. Annars skulle det bli oenighet i huset. Likaså skulle hela huset vara sopat före klockan 12 dymleonsdagen och alla spinnrockar bortsatta. Ingenting fick gå runt efter den tiden, utan allt skulle vara stillestånd.
Påsk
Skärtorsdag var det så farligt om ett rockahjul gick runt. Det fick inte ske. Det var påskafta man inte skulle ha eld i spisen efter solens nergång, för då kom påskakäringarna ner genom skorstenen. De som då hade något att skjuta med så var det påskasmällar som skulle till. Det var väl för att skrämma iväg påskakäringarna.