Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Mara
Mara satt i bladet. Om en fick av en annans blod på sig, så kunde en få ma- ra i kroppen.
Julafton
De gjorde en bock förr till jul som stod över de första helg- dagarna. Först var det en ställning, denna virades med halm o så kläddes den på med skinn, sådant som var mest lik en bocks. Denna stod mitt på golvet, men jag minns det ej själv, de gamla tala om det. Men det var här omkring. Jag har även hört att julhalm togs in o låg på över de första helgdagarna. På senare tid blev det hackat granris. Osten o sovlet skulle stå kvar på bordet hela julen, / o alla, som kom in, skulle ta o äta. Man skulle köra fort hem från julottan, den, som kom hem först, skulle få sin skörd inbärgad först sen under sommaren.
Julafton
Det bakades hårt bröd till jul så det räckte till vafferdagen. Sen bakades mjukt för helgen, vörtlimpa och surlimpa. I sur- limpan var potatis som man rev, o den fick stå ett par dar med mjöl i o surna. Den surlimpan skulle ätas till osten på julen. Det var stora ostar då som vägde opp till ett pund (7 1/2 kg.) Svärfarsgubben här sa att de la' bröd på bordet på jul- kvällen som fick ligga där under julnatten, o sen gick de opp tidigt på julmorron o gav husdjuren / detta. I mitt hem hade vi julgran, den satt i en pall på bordet. Vi barn fick sitta med vid bordet på julen, då satt vi på en lång stol, säte. Den stolen fick vi ha till bord i var- dagslag, för då fick vi inte sitta vid bordet, det var bara om helgerna. "Julbocken" bakades till jul, den var rullad i hörnen, varje barn skulle ha en sådan, o den gömde vi mest till tjugon- dagen. Vi skulle också ha av det andra brödet, av siktebrödet o surlimpan varsin. Detta gömde vi allt, så det skulle vara mjukt. Enbarr strödde de också / på golvet till jul för att det skulle vara fint. Till julkärve tog man undan en nek när man tröska- de.
Julafton
Mor hade grönt hackat granris på golvet till jul. Men grannmora tog in halm, men jag såg inte detta själv, o jag vet inte hur länge den låg på. Det var i Bratteberg här i S. Råda. En del limpor som baka- des till jul lades ner i en havre- binge, så vi hade bröd till vaffer- afton. Och så gömde vi till vårar- betet börja. Och över hela helgen låg det en ost o en kaka på bordet, en stor ost som de gjort när de gått till varann med ostmjölk. / Den låg där över första helgen o de tog o skar av den, sen tog de bort den. Vi hade en gran när jag var barn som sattes ner i en pall, o vi barn klädde den med äpplen o ljus. Men det var inte alla då som hade gran. På juldagens morron skulle korna ha en hel kaka havre- bröd. Vi barn var med o gav dem, o de var så "tyne" (glada) o titta ikring säj. Fåren fick extra mjöl i stället.
Julafton
Om de hade säd kvar att tröska, så sluta de med tröskningen på julaftons middag. Julgran har funnits i hela min tid, men det var små som hängde i taket eller stod på golvet med något ljus i. Julmat skulle stå kvar på bordet om julnatten, för de döda kanske kom hem igen, om de ej varit döda allt för länge. Då skulle det stå framme för deras skull.
Julafton
På julkvällen skulle man ge korna mat o säga: "Här sa du ha för du ska vete att dä ä jul!"
Julafton
På julafton förr la de ut halm på golvet. Min mors föräldrar här i Råda la ut halm på golvet till jul. Men jag vet inte att hon sa att de gjorde något särskilt med den, utan de tog ut den bara. Maten skulle stå kvar på julbordet under julnatten, o det skulle vara för att det inte skulle fattas något sen under året utan räcka till. Så fick korna en kaka bröd på julkvällen.
Julafton
Vi fick "bakkakor" till jul av alla sorters bröd som bakades, dessa gömde vi o doppa i grytan på julafton. Det var rågbröd då, men i vardagslag annars fick vi blannbröd. Så fick vi lite vetebröd till jul. Risgrynsgröt och lutfisk fick vi till julkvällen, så då var det att äta sig mätt. På julafton koktes också "***sôgel" (sovel) och kål, kål var till juldagens middag. Det bruka mor tala om att en kaka av var sort skulle / ligga på julbordet tills helgerna var över. Men jag minns inte vad de gjorde med dem sedan. Min mormor bruka tala om att de tog in halm o bredde ut på golvet på julafton. Det var i S. Råda. Men jag minns inte hon sa' att de gjorde något särskilt med den sedan. Julgran hade inte vi hem- ma hos oss. Men vi bruka se granar när vi var till jul- ottan, det fanns på bättre ställen. Julljus hade vi ett par på bordet om julkvällen, tregren- ljus förekom inte i vårt hem.
(julafton) Juldagen
Till julottan förr hade de stora enbloss att lysa sig med. Och så kappkörde de hem. En, som hade en oxe bara, gick ut en gång före de andra o plocka ur de andras selstickor o plocka om fimmelstäng- erna. Och på det sättet kom han först hem, fast han bara hade oxe. Det var i S. Råda.
Annandag jul
"Ljuse stjärna" går de allt med än, o det gjorde de förr också. "Julvisan" (Guds son är född i Betlehem) och Staffansvisan sjöngos. Det var annandag jul på morron som vi gick. En var utklädd till Judas med en vrängd skinn- päls o en väska på ryggen. Vi andra sjöng, o han fick tigga. Det var ibland som de var utklädda till visa män också, men det var inte vi. Vi sjöng också: "Goder morgon, goder morgon / både herr o fru husbonde, matmoder, varer lustiga nu. (l. stiga lustigt ur säng) Vi önska Eder alla en fröjdefull jul (l. lycksalig god jul) från alla olyckor bevare eder Gud! Inte ä vi utgångna på något snikeri, frukost åt vi hemme, men dä tror inte ni!" Om de inte kom in på ställena, så sjöng de: "Jag ser på eran skorsten svart att här bor ett rackarepack, jag ser på eran skorsten blå Maja inunner o Lasse oppå!"
Annandag jul
"Ljuse stjärna" gick de med på morron annandag jul, men jag vet inte om någon utkläd- sel som vise män. Men far tala om att Judas var med, o han var utklädd, o så tog han brännvin i en flaska på bröstet o hade en brädlapp under kläderna som de fick slå på. De skulle samla ihop till ett gille efteråt.
Husdjur
När de får en ny ko på ett ställe, ska de le henne kring en sten o ge henne något så hon ska trivas. Om de har fått ett nytt husdjur som "less" o inte trivs, så skall de gå till gamla stället o få en trasa o ge djuret in av denna, då skall det inte less sen. När de gick bort till tjur med ko, så hade de nån kaka med sig, o denna skulle folket ha som ägde tjuren. Och om man fick en katt, / skulle man sticka den tre gånger opp i skorsten, då skulle den inte gå tillbaka hem. Jag tjänte i Runnästorp här, o vi var borta med en ko sju gånger, o sjunde gången knäpp- te vi ihop en hysk o hake o gav henne i en brödbit. De skall ta lite halm med sig, när de köper en gris, från hans gamla ställe, då skall den trivas bra.
Husdjur
Om krittera skulle följas åt på betet, så skulle man inte skotta ut gödseln på juldagen. I Finnerödja sa de, att när de köpt ett nytt djur på marknader, skulle de ha en bete bröd nära kroppen o ge djuret för att det skulle följa sin nye ägare sen. När en ko kalvat skulle de ha en bit bröd o mjölka några droppar på den från var spene o ge kon den, det skulle skydda kon för ont o onda människor. När en ko kalvat fick hon av bakmjölet, det var enda / gången på året som hon fick av det. Det sitter små bollar under klövarna på kalvarna när de födas, de skulle tas bort o läggas i första mjölken en kalv fick, o han skulle dricka över dem. Efter Peregrinus släppte de ut korna, de elda på den dagen o förde ett "hiskelit" oväsen. För att inte vargar skulle komma in i Råda satte de opp ett stängsel, "djurgårn," mellan Vänern och Skagern. Den djur- gårn var så hög, o så var det grindar med grindvakt som öppna dessa. En grind var vid nuvarande Bräcka o en neråt Gränsen. Det var en särskild skog avsatt för den djurgårn, / "djurhagsskogen." Det är längesen sen det djurhaget var.