Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vittra (motsvarande, skogsrå, huldra.
Det var en som de kallade Vitterpelle, för han vär så "känn" (god vän med Vittra.) En dag på våren spordes det att det var mycket gott fiske ute vid en holme i skärgården. När Pelle kom båtstaden sin var båten borta, det var illa, hur skulle han komma ut till fiskeplatsen. Så med ens stod en vacker flicka, - hon var vitklädd - bredvid honom. Det var Vittra. Skär dig två barkstycken ur den där granen, å bind dem under dina skosulor, å ställ dig på vattnet så kommer du snart till fiskehol- men sade hon. Pelle gjorde som Vittra sagt, och det bar iväg med stor fart ut till fiskeplatsen. När de andra fick se honom komma, på detta sätt, sade de." Det är Vittrepelle", det är Vittra som hjälpt honom. Å nu ä dä nog slut på fisketuren för oss, för nu ska nog Pelle ha all fisken. En lärarinna från samma trakt har berättat. Dar sågs ofta i skogen en vacker flicka som vallade sina små vita kor. De hade alla bjällror som klingade så vackert. För det mesta var hon vitklädd, men det sades även att hon tyckte mycket om rött. Om det var några personer som hon ej tyckte om så, brukade hon göra något spratt, ja de dä ä Vittra som ställt till, sa de då.
Vårhalvåret
Det är en dag i februari som det börjar tära på isen o kring buskar o strån. En vårmånad skulle det vara såpa i vattnet, så då behövde de ingen annan såpa till tvätten.
Vårhalvåret
Man skulle vara ute 16 maj o gå skall så vilddjura kom ur sockna. Mellan sjöarna vid Edsbräcka i S. Råda skulle de ha stängsel så inte vilddjuren gick in i socknen sen de blivit utjagade, det gick från Gränsen till Stockhaget där. Sen bruka vi ha en stor stock- eld samma dag, o där samlades vi ungdomar. Man skulle dricka märg i benen på första maj, brännvin skulle vara o ägg, det tror jag det.
Hösthalvåret
"Orsmässkroken" var innan de fått ny potatis o ny säd.
Veckodagarna
De får inte flytta på måndag, det skall aldrig bli bra. Och något arbete som har värde skall heller ej utföras på måndag.
Veckodagarna
Man skall klippa naglarna på fredag, så att man inte får stryk.
Djur
Den som rör skata i åsen, så mester han koa i båsen. Flädermusen ska bare ha tre dropper blod. När de hörde göken första gången för året skulle de ha pengar på sig, annars blev det skralt med pengar hela året. "Gullkon" skulle gå finger opp o finger ner o märka ut handskar.
Djur
Hår, som de klipper eller kammar av sig, skall de hålla reda på, så inte något djur får tag på det. Det skall brännas opp. "Västagök, bästagök östagök, tröstagök norrgök, sorgegök södergök, dödergök." Om man får gullkon på handen, så skall hon gå över handen och märka handsker, o då får man mota henne om hon vill gå längre än man vill ha handskarna långa.
Djur
Det var en gubbe här på besök, han var inte från denna trakten. De klaga sig för varg här, o då sa' han: "Ja får väl lov å hjälpe er, de ska åtmin- stone vare borte i 50 år." "Västagök bästagök, östegök tröstegök södergök dödergök (någon i släkten skall dö) norrgök sorggök." När göken ser förste hövolmen, så slutar han att gala. "Rågknarr" kallas kornknarren här.
Djur
Den förste tordyveln man ser på våren skall man ge akt på. Ligger han stilla, så betyder det sjukdom för en, men flyger han, så blir man kry o får vara med på utflykter.
Växter
Röksvampen hade de att stämma blod med, de hade den i såren. De förvarade sådan på viss plats på vinden, det minns jag sen jag var pojke. "Svimmel" fanns i säden, den skulle de bli sjuka av.
Himlakroppar
Ved till eldning skulle huggas på ny, annars brann den svart, glödde inte. Slakt skulle ske på ny, o lysning skulle tas ut på ny också. Men virke till möbler o redskap skulle huggas på nedan, då blev det ej mask i dessa sedan. Fåren skulle klippas på ny, för att ullen skulle växa igen bra.
Himlakroppar
De skulle slakta på ny, annars koka fläsk o kött ihop för mycket sedan. Å så skulle de "dra korna te nyet," ej lägga av på nedan.