Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tomten
Man satte ut mat till tomten varje dag. Man brukade alltid ha gröt till kvällsmat och varje kväll skulle tomten ha gröt på en särskild trätallrik och denna skulle sättas uppe på loftet över bakugnen. Istället skaffade tomten till huset när det behövdes något till folk eller kreatur och detta tog han från andra. När det slaktades till jul, skulle det göras en bit särskild korv till tomten som kallades tomtens korv. Denna skulle tomten ha julafton.
Naturfenomen
Åskan kallades "torndön" förr.
Festeldar och nödeldar
Man tände eldar på påsk- afton o likaså på "Pelegrinus." Det var roligt på Pelegrinus, vi gjorde riktiga risbål. Vid sväng- en neråt Gullspång elda vi, spel o lek hade vi också o berätta historier.
Marknader
Till "fastingsmarknan" i Kristine- hamn skulle både yngre och äldre. Tjänstefolk hade två dar ledigt enligt tjänstehjonsstadgan. Marknaden vara 8 dar, men ändå längre därförut vara den tre veckor. Till fastingsmarken vävde de "fastingsväv" här o sålde, linnevävar. Många hade lin sått bara för att få fastings- väv. Till Hova marknad for de med djur. Dit kom oxdrifter ända från Småland.
Vattenväsen
Här i Skagern var sjörå, de kom i en båt o segla så hele vite forsen stod om dem fast det var alldeles lugnt. Men för dem som var ute då på sjön blev det "vär" o storm sedan. I Amnehärad i Bleckviken var det en sjörå som låna ett bykkar hos en fiskare där. En "jord" på det var borta, men när det kom igen så var en sådan påsatt. Fiskarns fick sätta ut det till det blev mörkt, o då kom hon o tog det. Och när det var något / fel i lagårn där på stället, så packa dett alltid på fönstret.
Vattenväsen
Sjöjungfrun har jag själv bara sett seom lyse på sjön. Men en av mina pojkar skulle ro från V. Eketorp här i Råda över till Borgnäs i Amnehärad, o då dök hon opp mitt för honom. Då skulle han ha vänt om, ty det blev sådant regn o storm sedan. Hon gick opp ett tag o så ner igen, så att han såg henne inte så tydligt. En son såg henne dansa på en holme, hon var som ett fint fruntimmer, o håret hängde långt nedåt ryggen. / Sjöjungfrun tänkte byta bort far när han var nyfödd, men de hade stål över dörren, så de kom inte längre. Jordegumman fick se ett bylte som for ner vid dörren, hon gick dit o titta, då var det barnet som de lämna igen. Men hur de kom in, vet jag inte. De tänkte då lägga ett annat barn i stället.
Vårarbete
Bruna bönor skulle sås på Beda-dagen. Och lin på Urbanus- dagen. Och för längre tillbaka sen gick gubbarna ut tidigt då i bara skjortan o sådde linet, då skulle detta bli långt o "rektit". Min mor o mormor tala om att bröd skulle gömmas från jul till vårarbetet börja, då skulle de äta av det, för det var särskild kraft i det brödet. Mor o mormor var från S. Råda. Det var en hög med bröd som skulle ligga på bordet över hela julen o gömmas sen, sa' / mormor. Det är troligt att det var detta bröd som gömdes till våren. Men det vet jag inte säkert, ty detta var före min tid.
Slåtter, skörd och tröskning
När de satte opp säden i "re", så ville de, att de sista neckerna skulle bli ett par, annars blev den som "redde" änkeman eller änka om det blev en udda nek sist.
Slåtter, skörd och tröskning
De skulle försöka allra först få in en hötapp i ladan som det ej regnat på, då skulle de få in allt höet torrt. Om ett fruntimmer bar in första höet i ladan, så skulle det bara bli kvigkalvar sedan.
Slåtter, skörd och tröskning
När de satte opp säden och det fattades nån nek i "reet", så skulle det bli mindre skörd nästa år. När de hade gjort skörden färdig skulle de skrika och väsnas, o då hade de "tage haern."
Slåtter, skörd och tröskning
Det är bara det pratet, att de ska "ta haren" när de håller på med skörden, det är när de tar det sista. De kan säga när de slutat vilket arbete som helst: "Nu ha du tat haern!" Var det något till bonde så skulle han ha avtröskat till jul. Om äggen var alldeles fulla utan tomrum, så blev det fulla lador det året.
Slåtter, skörd och tröskning
Den som först fick ifrån sig med skörden, gick till de andra inom gården o hjälpte dem. När allting var färdigt med skörden på ett ställe, så var det kalas för grannarna, både karar o fruntimmer.
Slåtter, skörd och tröskning
Den som först kom från kyr- kan efter julottan, fick först in skörden sen under året. Den som skar de sista stråna på åkern tog haren, det ville de gärna göra. Nybörjare i slåtter o skörd skulle plågas för att få träning. En brännvinsbutelj skulle läggas ner i första neken i la- dan, för att det skulle bli iver vid trösken sen. Sen blev det fest på detta när de sluta. Den, som blev sist vid slåtter o skörd, var ett "ättergångsnöt."