Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påsken ska vi stanna
Påsken vi ska stanna för vi inga pengar har
Påsk
Påskveckans dagar kallades: Svarta måndag, vita tisdag, dymmel onsdag, skära torsdag, långa fredag, påska lördag. Man fick ej äta någon mjölk eller mat av mjölk i påskveckan, ty då värkte den ut under året. Även måste man hugga upp veden före påskveckan, annars kom dymlingen i veden. Den var då nästan oduglig, troddes det.
Svar på Landsmålsarkivets frågelista M. 154. Påsktiden. (1870-1880)
(Svar på Landsmålsarkivets frågelista M. 154) Påsktiden. (1870-1880) Några särskilda förberedelser till Långfredagen förekommo icke, men då skulle man få smaka påskriset. Första tisdagen i fastan var det vanligt, att man skulle äta fettisdagsbullar med mjölk. Vid Vårfrudagen upphörde arbetet vid ljus om kvällarna, ty man såg av dagsljuset till kl. 7. em. Vid den tiden sade man att "Tranan har ljus i säng". Kom påsken bra sent så brukade man bryta björkris, som sattes i vaser eller glas för att slå ut. Veckan före påsk hade sina särskilda dagar såsom fettisdag, dymmelonsdag och skärtors- dag. Till påsken var torghandeln mera livlig än eljest, och då var äggkommersen den do- minerande, ty ägg skulle det ovillkorligen
Julsånger
Om ett så har vi Jul igen och efter Julen kommer Påska Men det var inte ty därimellan har vi fasta. Anders-Petters stuga står i lysan låga Alla ljusen brinner uppsan Hej och hoppsan, Lika gottsan Inte gifter jag mej, inte bråttsan. Hej hopp mor Annika, hej hopp mor Annika, hej hopp min lilla Annika. Vill du som jag, vill du som jag så gifter vi oss morrada'.
Påsk
Man fick aldrig äta mjölkmat på långfredag, för då blev man sjuk. På påskafton fick man inte elda, sen solen gått ner. Var det eld i spisen, kom påskkäringarna genom skorstenen. Därför måste de stänga spjället. Häxorna var i farten på påskafton. Det var inte så noga, om man åt äggen påskafton, påskdan eller annandan. Sånt vädret var 3:e och 4:e påsk blev det till 3:e och 4:e dag pingst.
Påskägg M 155
På påskafton skulle man ha "en sup och ett ägg" d.v.s. lika många supar som ägg. Man tävlade om vem som kunde äta de flesta äggen. Man åt mera då än nu, en del åt 10 till 15 stycken. Man drack alltid äggtoddy på påskafton och f.ö. söp man mkt den dan. Ägg åt man hela påsken, både på påskafton, påskdagsmorgon och påskdagskvällen. Seden att måla äggen känner jag inte till. Påskharen också obekant.
Påsk
Om påsk åt vi ägg. Dessa målades i olika färger. Så fick en ta ägg allt efter som en tyckte om färger- na och äggen. Man målade roliga gubbar och gummor på äggen. Om påskkvällen så tände vi pojkar eldar på ber- gen. Det var olika lag för varje eld. Tjärtunnor och och all slags bråte brände vi upp. Vi hade att göra i flera dagar, innan vi fick ihop bränsle till påsk- brasan
Påsk
Så snart som "dimmern" gått in, skulle de inte elda om kvällarna, sedan solen gått ner. Fåren gick de o klippte i huvudet vid påsk, de trodde, att det var skyttar, som tog den ullen i laddningen. Och på långfredagen skulle man inte äta mjölkmat, det blev bölder och sådant av detta sedan under året. Och inte skulle man dräpa någon lus eller alls döda något djur på lång- fredagen. Det var väl för att Herren hade lidit o dött då.
Påsk
Svarte månda', vita tisda', dymle onsda', skär torsda', långe fredda', påskafta. De fick inte göra något arbete efter att onsdagen hade gått in, inte spinna, väva, mala. De skulle vara farligt att dricka mycket långfredagen - då skulle man få svetta mycket under sommaren. Eldar - här var det inga elling annat än om påsk. Då eldade de på varenda kulle och sköt påskaskott. Förr har de sagt, att de hade skärtorsdagseld.
Häxor och trollkarlar
Jag hörde talas om, att alla påske- käringar samlades i en gammal kvarn påskafton om kvällen. Och så fråga de varann, om det hade fått mycket smör, o tala om att så o så mycket hade de fått den o den veckan. Det var nog inte här som den kvarnen var. Om de baka före påsk, så hade de så bråttom att gömma undan ugnssopan, annars tog påskekäring- arna den o red på. De kunde också rida på kvasten, det skulle gå lika bra.
Påsk
Svarta-måndag, vita-tisdag, dymleonsdag, skär-torsdag, långfredag och påskafton, det var dymleveckan. Påskkäringarna skulle fara till Blåkulla på en sopkvast påskafton. Man skulle inte gå ut sedan det var mörkt då, för då skulle de ta en med sej. De skulle skjuta spjället alltid på påskafton, för annars skulle påskkäringarna komma ner genom spjället. De brukade rita påskkärringar på papper och sätta upp om påsk, de red på en kvast och hade raka och smörjehorn med sej, och så stod där under.
Vårseder
En sed som de gamla våmbsborna höll styft på förr var, att de om våren bakom gödselstaden skulle plocka nässlor till ett mål. Denna nässel- kål skulle ätas före påsk, dock senast om långfredag för det var den kraftigaste vårkosten och sen blev de inte vårtrötta. Den som ville vara säker på att brödet skulle räcka till, skulle stryka av blommet (?) på det första blommande rågaxet han fick se, då kom inte mjölbingen att stå tom om Olsmäss.
Himlakroppar.
485 Som nyårsnyet visar sig blir tre ny. Om det är spretigt halm på nyårsnyet, ska det också bli kallt. 484. Om vintergatan var klar en kväll, skulle de följande nät- terna bli kalla. Det säger de än. 486. Trängen är ett slags nyårsny. Det är ett ny, som tränger inpå nyårsnyet. En del säger, att det ska vara tre ny före påsk. Blir det fyra, är det bara trängeny. 487. I mina barnaår, sa de, att det var en gubbe i månen.