Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Husdjur
Då jag var omkring tolv år gammal, fick jag föl- ja med till vallen och stanna där den tid man hade kre- aturen där. På den tiden hade man både getter och kor vid fä- boden. Dagen efter midsommar brukade "bovallspojkarna" komma upp till fäboden. De hade då "spel och musik" med sig. Den vanliga midsommaren kallade man "stormidsom- mar". Men fjorton dagar därefter kom "lissmidsommar". Då kom de allmänt till vallen. Och då blev det musik och dans.
Midsommar
Jag vet inte om någon maj- stång här på orten, men vid Krontorp i Visnum har jag sett i mina pojkår. Man skulle plocka nio sorters blommor o sova på på midsommarnatten. Daggen på midsommarnatten var bra för reumatism, de samla åt min morfar, o han tvätta sig i den.
Midsommar
Det var en plats norr om kyrkan här där de hade majstång. Denna var klädd med löv o med en krans opptill, att det var tvärarm på den minns jag inte.
Midsommar
När midsommarafton var, så hade ungdomen här för sig, att de skulle gå till Trappe källa här borta i Hova o dricka. Det är en vanlig källa, men den håller vatten jämt. Men jag hörde aldrig, att de offra något där i källan. Det var inte så brukligt med maj- stång då förr.
Midsommar
Om en flicka ville se sin tillkommande, skulle hon midsommarnatten gå sju gånger kring sin faders rågåker kl 12-1 midsommarnatten. Den pojk hon mötte efter sjunde varvet skulle hon bli gift med. Ett annat sätt var, att hon satte sig på tröskel när solen gick ner och tills den gick upp midsommardagen och sydde på en skjorta. Den första pojk, som gick förbi efter soluppgången skulle bli hennes, men hon fick ingenting säga om hon så fick se ladugården brinna.
Midsommar
Majstång, det var till att klä en lång stång. Och så var där satt ett kors som armar. Där skulle hänga en krans på en arm och en mitt på stången. Och så skulle hela stången vara klädd med löv och blom- mor. Det var till att dansa omkring den både midsommarafton och midsommardan.
Midsommar
Midsommarnatten skulle de ut och plocka midsommarkvast. Det var alla sorters blommor en då skulle plocka. Jag har varit med om det. Så skulle den kvasten hängas upp och torkas och den skulle en röka sig med om en blev sjuk. Då skulle en tända på den och ställa sig i röken och ta ett lakan över så en riktigt fick röken på sig. På midsommarafton gjorde de midsommarstång med kors och löv. De hade den på någon öppen plats. Då skulle alla ungdomar gå dit. Då skulle de baka en pannkaka med mycket salt i och den som då i dröm- men kom och gav dem dricka skulle bli deras blivan- de make.
Midsommar
Midsommarstång var det så litet här. Då var den klädd med löv och så ett kors och kransar. Likadana som dom har nu var dom då.
Midsommar
De reste midsommarstång vid gårdarna här när jag var barn. Det var en stor, lång stång, den kläddes o virades med tjärblommor bl.a., o så var det ringar, som de trädde på stången o virade, o kransar hängde ner från dem sen. Och till toppen klippte de som en flagga eller vimpel, de sydde ihop den av olika sorters tyg, vitt o svart eller vitt o gult. Sen dansa man först kring stången, o så gick man på en loge o dansade.
Midsommar
Före klockan tolv på midsommar- natten skulle man plocka 9 sorters blommor, de skulle torkas sedan o om "krittera" blev sjuka, skulle de ha av dessa. Lkaså kunde man plocka 9 sor- ters blommor o ha under huvudkudden på midsommarnatten, o det de då drömde om skulle slå in.
Midsommar
Vid midsommar förr bjöd bruket på traktering här, det var brännvin, öl, punsch, smörgås, ost, sill o kaffe allra först. Majstång restes förstås. De, som gjorde arbetet för stången, fick lite extra traktering. Man tog liljekonvaljeblad, sprita dem o la' dem dubbla o vira på käppar, den s..k. "vimpelkronan" på stången var virad enbart med sådana liljekonvaljeblad. Det var en krona o vimplar på käp- par till denna. Och "mosskronan", som satt högre opp, var gjord av mossa. Själva stången var virad med lingon- ris o eklöv. Allra överst var en "musikant" / av plåt som stod o blåste. Kronorna, vimpelkronan o mosskronan, satt ungefär på mitten av stången. Och sen var det kransar, bundna på tunnband, som var fästa i tre snören, o kronorna hängde likaledes i snören. Sen kom alla, bönder o torpare o brukets folk o reste den, o så var det att dansa omkring den, o sen dansa man på en loge. Maten fick man på kvällen. När stången var rest, var det kaffe o den andra förtäringen senare. Stången restes på planen framför herrgårn. Sen fick de "springa i säckar", "springa på tunnor" o "hoppa bock" o så klättra opp på en stång som var såpad. Det hängde då små vinster på stången o i käppar, o de måste rycka till för att få med sig / en sådan, de fick bara ta en. Det kom bort seden med den stången för en 15 à 20 år sedan.
Midsommar
Majstång hade vi på Båtebacken och på åtskilliga ställen. Den var som ett kors och klädd först med löv och se'n med kulörta papper och kråkegull, som de tog i bergen. Ne- danför tvärarmen ett stycke var det liksom ett skärp. F. ö. hade den inget ansikte, skulle inte föreställa en kvinna. Har aldrig hört majstången kallas Maja eller Kajsa.
Midsommar
Majestång hade de mer förr än nu. I Kyrkås hade de majstång i alla byar, när jag växte upp. Det var ett kors uppi och kransar i bägge armarna och blommor i toppen. Den fick stå bara de dagarna. Ibland kom det en hoper poj- kar och tog henne och bar iväg med henne och hävde na undan, Midsommarkvast, det skulle vara så många slag de kunde få tag på. Blev kreaturen sjuka, var det att tända eld på den och röka dem med den.