Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Nu så är påsken här
Nu så är påsken här
4. Vattenvästen. Strömgubben 4.
3. Strömgubben och kvarnen Det var en skärtorsdag för många år sedan. I Sjögareds kvarn stod mjölnaren och mol. Han hade bråttom, för det med mot påsk, så folk behövde påskabröd. Men, bäst som kvarnen gick som likast, så gjorde den helt om och började gå avigt. Då förstod mjölnaren att det var Strömgubben som varit framme och spelat skötter igen. Så var det då "ellevurne" i kvarnen. Det brände en brase för tillfället. Då tog mjölnaren en brand och slängde i dammet. Det hjalp för sen gick kvarnen riktigt igen.
Påsk.
Påskveckans dagar: Vita måndag, svarta tisdag, dymmel onsdag, skära torsdag, långa fredag, påska afton. På skärtorsdagen redo käringarna på ugnsrakor och försedda med smörjekorn upp genom skorstenen samt vida- re till Blåkulla, därifrån de återkommo påskafton. I många hushåll i Ulricehamn åts såsom middagsmål enbart sillsallad på långfredagen, vilket nog ännu före- kommer i något enstaka fall. Det var skadligt att den dagen förtära mjölkmat, ty det medförde sjukdom under året.
Påsk
Allt lingarn skulle vara tvättat och fint innan dämlinga gick in. Fick manfolken se något vått lingarn i påskveckan så blev de arga för efter påsk hade de annat att uträtta. Och karlarna skulle ha veden tvättad före den tiden. Påskäggen åt de alltid på påskafton. Så är det än. Det var en påskakäring som inte hade lärt sig sin formel rätt. Hon läste fel och sa: "Häv opp och häv an te Blåkulla fram igenom alla törnen och tistlar." Hon skulle ha sagt över och inte igenom. Nu blev hon alldeles sönderriven. Det var inte helt mellan hålen.
Troll
En gång kom det en västgötaknalle och bad han skulle få låna hus på gästgivaregården i Klev. Det var om påsk. Han kom och körde. Ja, det skulle han väl gärna få, sa de, men de vågar inte själva bli hemma utan de får ge sig bort över påsk, för se trollen går fram alltid mot högtider, de går fram och lånar hus. Men knallen hade farit vida och var inte rädd. Han sa, att får han bara stanna, så blir han där ensam; han är inte rädd för trollen. Han hade en vit märr och körde med, och den var så illa arg. Och så efter sagan torde trollen inte å stål. Nu var märren skodd med stål, och på kvällen när drängen skulle lägga sig, ledde han in märren i köket och band den vid spisen och la fodret i gruvan. Det var ända vid dörren märren stod. När det led fram på natten, då kom det jättar och troll, både stora och små. De levde så och skulle in. Men knall var säker: när trollen kom och skulle in genom köksdörren, så slog den här märren och hon hade en stålsko på sig. Då blev trollen förskräckta. De sprang baklänges och ropa, att det är mor som står vid spisen och bakar, men hon är arg nu, så det är bäst de schappar. Sen flytta trollen, så sen har där aldrig var några troll vid Klev mer.
Påsk
Dagarna i dymmelveckan: vita månda, aske tisda, dömle onsda, skär torsda, långa freda, påska lörda. I dömleveka feck ingen spinna älle väva älle sȣnt dära. På långa freda feck en inte äta mjȣlk, för då feck en värka dä år't, å inte feck en gå å äta, för då sulle en stöta sȣnder sä dä år't. Påskafta ella di påskella å sköt för te skrämma påskakäringera. Skärtorsda feck en inte kenna (kärna).
Påsk
Påskveckans dagar kallades' Svarta måndag, vita tisdag, dymmel ons- dag, skära torsdag, långa fredag, påska lördag. På tisdagen skulle man äta så mycket fett som möjligt. På skärtorsdagen skulle man sopa överallt, och alla sopor skulle bä- ras ut på grannens mark. På långfredagen fick den som först kom upp bryta ris och piska dem som ännu inte stigit upp. Det var för att påminna om Kristi hud- flängande. Påskafton skulle allt vara färdigt, så spjället kunde skjutas innan solen gått ner, annars kom påskkäringarna ner genom skorsten.
Påsk
Veckans dagar hette fri måndag, vite tisdag, dymmelonsdag, skärtorsdag, långfredag, piskelördag. Det fick inget gå runt i påskveckan. Långfredag fick man inte äta mjölkmat av något slag. Ingen fick gå bort den dagen. Det var den längsta dagen under hela året. I den veckan var de rädda för mjölkharar. Mellan påskafton och påskdagen sköts spjällen för då var de rädda att påskkäringarna slog ned genom skorstenen. Jag vet mormor var hemma hos oss en påsk, och då vi lagt oss ropa hon och fråga om vi skjutit spjället.
Påskseder. M 155
18. Till påsk skulle vi alltid tända eldar. Hela veckan före samlade pojkar och töser ris och bräder till påskeldar. Kunde man sen få en tjärtunna, så var det bra. 1) Sedan blev det förbjudet av polisen att tända eldar. 19. Långfredagen var särskilt allvarsam vad vi kallar. Inget spring, inga visiter. 20. Men på påskeda'n var det bjudning, på annandagen var det påsketal, ska jag säga. Det var vanligt att gifta bara bjöd hem sina föräldrar på påskedan. 1) Man sjöng och hurrade medan elden brände. Elden skulle väl vara som någon slags skyddsmedel.
Påsk.
Dagarna i påskveckan hette svarta måndag, vita tisdag, dymmel onsdag, skärtorsdag, långa fredag, ägga lördag. De eldade vid påsk men aldrig annars. Under dymmeltiden fick ingen spinnrock vara i rörelse. På långfredag skulle de ha påskaris. Och på påskdagens morgon skulle de upp tidigt. Och se solen dansa. De skulle gäerna julbröd från jul till påsk. På långfredag skulle de inte äta annat bröd. Det var en påskakäring, som skulle säga: "Här opp och här an te Blåkulla fraen." Men hon sa: "Här opp och här ner", och så fick hon flyga upp och ner i skorsten hela natten.
Vårarbete
Vårlevarna var av vörtabrödet bra tjocka något ovala sådan sågo de ut. Av dessa skulle hästar drängar och även oxar hava utav, för att de skulle bli starka och få märg i bena då de börja harvningen. Den skulle ätas ute på åkern och blöttes i dricka. Urbanusdagen skulle linet sås, det var bestämt. Råka det bli en osådd fläck i åkern blev det snart kalas. Det kallades gästabudsbord. Stenar avsopades i åkern, och säden hackades ned ikring stenen. Vi hadde trätindaharvar, pinnarna var av ene. Vi elda även valborgsmässoeldar, det var lika rik- ligt som om påsk, sedan dansades på en loge.
Häxor och trollkarlar
Det var de, som kunde sitta vid gärdesgårdar och mjölka på sölv från en väv eller på strumpeband, så att mjölken fräste ur sölven eller strumpe- banden. Far tala om, att prosten Friman här i Kyrkefalla gick över kyrkogården en påsk, antingen var det natten mellan skärtorsdag och långfredag eller mellan påskafton och påskdagen. Då kom en påskkäring flygande, och då sa' hon till prosten, att han fick inte tala om detta, för då skulle det ej bli någon tur med präster i Kyrke- falla sedan. Men han predika om / detta i kyrkan på påskdagen. Sen dog han snart efter, och hans efter- trädare Lundvik levde heller ej länge. Far gick och läste för Lundvik, far var född 1938.
Påsk
Dagarna i påskveckan hette: Svarta måndag, vita tisdag, dymmel onsdag, skärtorsdag, långa fredag och ägga lördag. De eldade vid påsk men aldrig annars. Under dymmeltiden fick ingen spinnrock vara i rörelse. På långfredag skulle de ha påskris. Och på påskdagens morgon skulle de upp tidigt och se solen dansa. De skulle gömma julbröd från jul till påsk. På långfredag skulle de inte äta annat bröd. Det var en påskakäring som skulle säga: "Här opp och här an till Blåkulla fram". Men hon sa: "Här opp och här ner" och så fick hon flyga upp och ner i skorstenen hela natten.