Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Folklig läkekonst
När en ko mistat matlusten skulle man göra en deg av mjöl och vatten. I denna deg skulle läggas levande gråsuggor som man sedan gav kon och matlusten kom igen. Då en kvinna fött barn skulle hon dricka mjölk och brännvin. Detta kallades kanaljirisäck och var stärkande. Om någon fin kvinna eller annan, hotas med trolldom skulle man slå till denna eller denne så blodvite uppkom. Då var trolldomen bruten. Man fick icke lägga diskade knivar i ett fat utan de skulle läggas där man bruka förvara dem då de ej användes. Lade man dem i ett fat, försvann lika många riksdaler från det huset som antalet knivar på stället.
Trolldom på djur
Under min morfars fähus var det fullt med bylten, påsar och ben av allehanda slag. Man hade lagt dit trullskatt. I själva sten- muren hade man stuckit sådant och under ladugårdstomten. Det var aldrig annat än elakt för honom. Kreaturen tynade bort. Emellertid råd- des han av en gumma, som talade om att han hade att göra med en elak käring. Den där kä- ringen kommer till er ibland, sade hon, men då hon härnäst kommer, så skall ni inte ge hen- ne så mycket som en drick vatten. Slå ut allt vatten, som ni har inne, när ni ser henne komma. Då skall hon inte kunna något. Om inte detta hjälpte, så skulle han smälla till henne så att näsblogen flög lös. Då mäktade hon intet sedan. (Efter min hustru, som var född i Hällefors).
Inspelning med Carl-Gutaf Petersson
KF har i tur och ordning varit jordbruksarbetare, varvsarbetare, slussvaktare och varvsarbetare. Om båtbygge. Pråmar: sträckande av kölen, laskning. Läggning av bord och tätning. Stora pråmar för Kristinehamn. Arbete som slussvaktare. Kunde bli ända till 20 slussningar om dygnet. Pråmarna går mellan Stockholm och Örebro med ved eller plank till Stockholm och kol tillbaka till Örebro. Hur slussningen tillgick. Slussning av långa pråmsläp kunde ta en hel natt. Slussvaktaren kom i beröring med mycket folk och fick både vänner och ovänner. För vintern lades båtar upp vid varvet (Hjälmare docka) och reparerades och slussarna fick översyn. Sjöfarten på kanalen slutade vid vinterns inträde och återupptogs i mitten av april. KF arbetade på varvet då sjöfarten låg nere, enligt kontrakt med kanalbolaget. Dålig arbetsförtjänst: 35kr/månaden = 15 öre/timmen. Hade 2 3 kor och en gris för att klara ekonomin. Kanalbolagets kontor vid Hällby. Om båtbygge under 1950 talet. Färjor och båtar för timmerflottning. Mastkalas. En gubbe utan huvud sågs arbeta vid varvet nattetid. KF:s mor ser tre likföljen en natt. KF har hört talas om gubbar som letade ben på kyrkogården för signeri. Om bränning och billigt brännvin. Ingen snöplogning förr i tiden. Om luffare. Om inköp i Arboga, marknader mm. Dans till dragspel eller munspel. Skydd mot trolldom. Hank och gärdning. Oxar, kor, får och svin på skogsarbete. Ingen barnmorska, gamla gummor hjälpte barnaföderskor. Dialekt/Folkminnes inspelning. Dialekt/Folkminnes inspelning. Dialekt/Folkminnes inspelning. Dialekt/Folkminnes inspelning. Dialekt/Folkminnes inspelning. Dialekt/Folkminnes inspelning.