Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Julen Julen Julen Julen mor har städat hela dan
Julen Julen Julen Julen mor har städat hela dan
Axel Pettersson
Om ladugården. Terminologi. De sa att de gjorde rent i lagårn. Ej mokade. Det var slakt i dec före jul. Och bakning. Även brygd ibland. Man ställde granar utanför stugan till jul. Prydde med en krans av ris och blommor inomhus. Julgranen kläddes med papperskarameller, ljus och kakor i form av julgrisar. Man har ej stöpt ljus förrän på senare år. Mat på julafton var dopp i grytan med potatis, fläsk, sylta m.m. På kvällen lutfisk. Skinka, sylta på juldagsmorgon. Till jul bakades limpor och knäckebröd. I drängstugan fanns bagarstuga med bakugn. I en annan gård var det bakugn i köket. Under första världskriget kom det tiggare till jul. De fick bröd och potatis. Även släktingar och bekanta från stan kunde komma och få. Mat på juldagen var bruna bönor och skinka. Även sylta, fläsk, pålägg m.m. Man talar om hur tiderna har förändrats för bönderna. Lättare att köpa nu än förr. Men nu försvinner pengarna med skattet och maskiner trots skapliga inkomster. då bönderna nu är ensamma i jordbruket så måste de ha maskiner. - Man har i regel en bra ladugård, men det ska var tork till spannmål, tork till hö, lös press till höet och fläkt. Sädeskross med portionerare. De senare kostade 7000 kr. Under förts världskriget gick spannmålspriserna upp högt. Efter kriget sjönk priserna från 40 till 20 öre/kg. Ändå sämre blev det på 30-talet. 1937 när de lade ner mejeriet fick bönderna 11 och 13 öre/l för mjölken. - Samma rå, 1937, hade de 2 snickare till att rusta flygelbyggnaden. Det gick åt 100 l mjölk för båda. Längre fram behövdes 200 l för en snickare. Det bönderna ska göra på gårdarna nu får de göra själva. Det går ej längre att rusta några hus. Pengarna går åt till skatter och hyror. Bil är alla tvungna att ha, men har eg. ej råd till det. De som har lång väg till arbetet måste ha bil. Trivs annars med sitt arbete som jordbrukare. De får över 250 l mjölk om dagen nu från 12 kor. Man får 82 öre/l. Den innehåller 4 procent fett. Priset ökar efter fetthalten. Man drar av för mjölktanken. Transporten behöver man ej betala. Skjutsen är gratis. Slaktpriser för djur. I veckan såldes en ko för 2000 kr. Priset har varit oförändrat i 30 år. 2,75 - 4 kr/kg. Ingen efterfrågan på gödkalvar. De blir för dyra. Men man har fortsatt uppfödning av ungdjur. En bonde i Bejby har lösdrift. På gamla kronogården. Det är slaktdjur. De har den vanliga röda rasen av kor. Någon enstaka svartvit.
Intervju med Gudrun Gustafsson (f. 1916)
Intervju med diakonissa Gudrun Gustafsson, född 1916. Intervjun gjordes i Karlskoga 1977 av Eva Östlund. Torsten Ordéus skötte inspelningsapparaten.
"Med öl menade man bättre och kraftigare brygd, som innehöll betydligt mera malt än vanligt dricka"
I en uppteckning från Fellingsbro socken i Västmanland berättar Lovisa Jansson (född 1853) om humleodling och maltdrycker i bygden. Uppteckningen gjordes år 1936 av insamlaren Olof Norman.