Överhogdalsbonaderna
I en specialbyggd, dämpat upplyst skattkammare på museet Jamtli i Östersund vilar ett av Nordens och Europas allra märkligaste konstverk: Överhogdalsbonaderna. Vävda under sen vikingatid (C14-daterade till omkring 800–1100 e.Kr.) har de överlevt i närmare tusen år tack vare det torra och kalla klimatet i Härjedalen.
Det osannolika fyndet 1909
Vävnaderna upptäcktes av en slump hösten 1909 i en gammal träkista i Överhogdals kyrkas härbre:- Den unge Jonas Holm hittade en dammig tygbylte som användes som emballage eller putsduk för kyrksilvret.
- Missionsledaren och konstkännaren Paul Petter Waldenström insåg att det rörde sig om ett sensationellt forntidsfynd.
- Tyget vecklades ut och visade sig bestå av fem separata delar (bonaderna I, Ia, II, III och IV) med en förbluffande detaljrikedom och bevarade färgpigment i rött, blått, brunt och grönt.
Vävnadsteknik och material
Bonaderna är utförda i den ålderdomliga tekniken snärjväv (soumak):- Bottenväven: Består av oblekt linne.
- Mönstertrådarna: Består av tvåtrådigt ullgarn färgat med naturliga växtfärger som vejde (blått), krapp (rött) och vau eller björklöv (gult/grönt).
- Trådarna har snärjts för hand runt ränntrådarna, vilket gav en tät och reliefartad yta som påminner om en broderad bildfris.
Mytologiskt bildspråk: Ragnarök eller Apokalypsen?
Tolkningsdebatten kring Överhogdalsbonaderna är en av den nordiska arkeologins mest fascinerande gåtor:- Det fornnordiska spåret (Ragnarök): I mitten reser sig ett gigantiskt träd – världsträdet Yggdrasil – med tuppen Gullinkambe i toppen och odjuret Nidhögg slingrande vid rötterna. Ryttarhärar och monster tågar fram, Fenrisulven gapar och Midgårdsormen hotar asagudarna. Scenen med en man omgiven av ormar tolkas ofta som hjälten Gunnar Gjukeson i ormgropen ur Völsungasagan.
- Det kristna spåret (Uppenbarelseboken): Andra forskare menar att väven skildrar Johannes uppenbarelse, Kristi återkomst och det himmelska Jerusalem, anpassat till nordbornas bildvärld för att förkunna den nya tron.
- Syntesen: Mycket talar för att bonaderna skapades i en tid då forntida asatro och kristendom levde sida vid sida – där hedniska symboler lånades in för att ge form åt en ny kosmologi.
Överhogdalsbonaderna i dåtid och nutid
Hur det var då: Skildringar från Överhogdalsbonaderna
Levande ögonvittnesskildringar av forntidens vardagsliv, lokala sägner och fältminnen.
Inga skildringar nedtecknade vid Överhogdalsbonaderna än
Hur såg vardagen och dofterna ut vid platsen för tusen år sedan? Finns det gamla sägner om jättar eller källor? Återskapa en levande historisk skildring utifrån arkeologiska källor eller dela med dig av din egen kunskap.
Fotografier & arkivbilder från Överhogdalsbonaderna
Historiska vyer, utgrävningar och vykort från museer och öppna samlingar.
Inga arkivbilder uppladdade än
Sök i Riksantikvarieämbetets kulturarvsbild (KMB/ATA), Nordiska museet och öppna samlingar efter historiska fotografier från Överhogdalsbonaderna.
Besöksguide & Traditioner vid Överhogdalsbonaderna
Praktiska fälttips, vad du ska spana efter i detaljerna och årliga högtidsdagar.
Hämta praktiska fälttips inför besöket, vad du ska titta efter i detaljerna och hur platsen knyter an till våra idéhistoriska ämnen.
Källor, Litteratur & Gemenskap
Historiskt källmaterial samt lokala intressegrupper och historieberättare.
- Jamtli museum, Östersund: Överhogdalsbonaderna – Permanent utställning och forskningsarkiv. - Franzén, Anne-Marie & Nockert, Margareta: "Bonaderna från Överhogdal" (Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, 1992). - Riksantikvarieämbetet: Kulturhistorisk värdering och C14-analyser av Överhogdalsfyndet.