I maj 1912 letade konsthistorikern Agnes Branting och fornforskaren Frans Rodenstam igenom vinden i Skogs kyrka i södra Hälsingland. Där, hoprullad på en bjälke och glömd i sekler, fann de ett av den svenska medeltidens allra mest omtalade textilverk: Skogbonaden.

Vävteknik och uppbyggnad

Bonaden dateras till 1200-talets början och är utförd i snärjväv och halvkrabbasnår med ullgarn på linnebotten:

• Den bevarade längden är drygt 1,7 meter, men väven var ursprungligen ännu längre och prydde kyrkans väggar under högtider.
• Färgerna – djupt rött, blått, gult och vitt – lyser fortfarande starkt mot den mörka bottenväven.

Asagudar eller helgonkungar?

Det som gjort Skogbonaden världsberömd är dess centrala motiv:

1. Hypotes 1: Oden, Tor och Frej. Många forskare, däribland professorn Erik Salvén, tolkade de tre krönta figurerna som den förkristna gudatriaden:

• Den enögde figuren i profil = Oden.
• Mittersta figuren med yxa eller hammare = Tor.
• Den tredje figuren med ett ax = växtlighetens och fruktbarhetens gud Frej.

1. Hypotes 2: Nordens tre helgonkungar. En senare kristen tolkning menar att figurerna föreställer S:t Olof av Norge, S:t Erik av Sverige och S:t Knut av Danmark, som vördas gemensamt i nordiska kyrkor.
2. Kampen mot mörkrets makter: Runt omkring figurerna pågår en vild kamp: kyrkklockor ringer och driver bort drakar, lejon och vidunder som försöker tränga in i kyrkorummet.

Oavsett vilken tolkning man väljer är Skogbonaden ett enastående konstverk från den tid då Hälsingland och Norrland kristnades – ett vittnesbörd om hur fornnordisk myt och kristen symbolism smälte samman i folklig konst.