Hagaparken anlades på initiativ av Gustav III under slutet av 1700-talet och utgör ett av landets främsta exempel på engelsk landskapspark. Kungen ville skapa ett svenskt Elysion där naturen samspelade med klassicistiska byggnader ritade av arkitekten Louis Jean Desprez och Carl Fredrik Adelcrantz. Parken präglas av slingrande stigar, planterade lundar, öppna ängar och dramatiska vyer över Brunnsviken.

Inom parkområdet finns flera ikoniska byggnader och minnesmärken, bland annat det ståtliga Haga slott samt Koppartälten som ritades som stall och vaktlokaler. Ett av parkens mest sorgefyllda inslag är Gustav III:s paviljong, som räknas som ett av sengustavianskans arkitektoniska mästerverk med sin raffinerade inredning och intakta 1700-talsinteriörer. Det var också i dessa trakter som kungen planerade sitt storslagna men aldrig fullbordade Stora Haga slott, vars ofärdiga stengrund fortfarande syns som en mäktig ruin i landskapet.

Parken har genom århundradena spelat en central roll i den svenska kungliga historien och litteraturen. Carl Michael Bellman besökte ofta trakterna och odödliggjorde miljön i sina fredmans epistlar och sånger, där Haga skildras som en idyll för nöjen och kontemplation. Området ingår idag i Kungliga nationalstadsparken, som skyddar dess unika natur- och kulturarv för framtida generationer.

Idag är Hagaparken ett omtyckt utflyktsmål för promenader, picknickar och historiska vandringar. Besökare kan vandra längs vattnet, betrakta de gamla ekarna, besöka Fjärilshuset eller njuta av kaffe i historiska omgivningar nära Ekotemplet, som uppfördes som en kunglig matsal i det fria.