KORPSKRIFTEN

Trollen ville inte gå fram dit folk bodde, för de kunde inte vara ihop med sådana som var kristna. Di fanns i skogarna och bergen. Mamma tala om att det fanns troll och bergasmeder i bergen. Det lyste i bergen om nätterna. Alla berg voro fulla av troll. Men sedan kyr- kor och kristendom kom till trakten, kunde de inte vara kvar. Trollen bytte till sig små barn. De kunde inte ta barnet, om det var döpt. Trollen hade stora skatter. Di vaka över skatterna, så att ingen människa kun- de komma åt dem.

Trollen ville inte gå fram dit folk bodde, för de kunde inte vara ihop med sådana som var kristna. Di fanns i skogarna och bergen. Mamma tala om att det fanns troll och bergasmeder i bergen. Det lyste i bergen om nätterna. Alla berg voro fulla av troll. Men sedan kyr- kor och kristendom kom till trakten, kunde de inte vara kvar. Trollen bytte till sig s…

I Tortorp bodde troll förr. När de bakat, kom trollen dit och skulle steka. Så kom där en man dit och hade en björn med sig. Så sa de till honom, att han inte kunde få bo där, för det kom troll om natten, men det var han inte rädd för, sa han. Frampå natten kom trolltyg dit och stekte korv. Björnen låg där på golvet. Så slängde trollen en varm korvbit till honom, och björnen brände sig på den och blev rasande och gjorde rent hus.

En annan gång kom trollen igen och frågade, om de hade den store kissekatten kvar: "Ja, nu har vi två", sa käringen, och så blev det slut med trollens besök där.

I Tortorp bodde troll förr. När de bakat, kom trollen dit och skulle steka. Så kom där en man dit och hade en björn med sig. Så sa de till honom, att han inte kunde få bo där, för det kom troll om natten, men det var han inte rädd för, sa han. Frampå natten kom trolltyg dit och stekte korv. Björnen låg där på golvet. Så slängde trollen en varm korvbit till ho…

Dom ha vöre rädd för troll å slikt i sätervolla, det kunne vara osynliga där, och då bruke dom sätt opp stål oppför dörn i säterstuga. Då hade trolla inte makt på en. I fjöse (ladugården) gjorde dom å likens.

Torsdagsnätterna då var trolla ute, sa dom, så då var det inte bra att vara ute.

Dom har gått tillsammans till granngårdar förr och sitt oppe – dom hade väl nå handarbete med sej, nån stickning eller så – men på torsdagskvällar då ville dom inte gå för att trolla skulle vara ute.

Det sägs att det ska vara två Moseböcker borta, sjätte och sjunde Mosebok. Där skulle det stå alldeles motsattens vad som står i bibeln annars, och mycke om trolldom och modstölder och sånt där. Men det där skulle inte få finnas åt kommande släkter, så därför har dom tagits bort, sägs det.

I svartboka får dom också lära sig trolla. Jag hade en morbror som då verkligen hade svartboka. Och han var skicklig i allting, både som doktor och advokat och allt möjligt. Han hette Huss och bodde i Hässjö i Medelpad. Boken hade han efter sin far, som var rakt en beryktad trollgubbe.

Det sägs att det ska vara två Moseböcker borta, sjätte och sjunde Mosebok. Där skulle det stå alldeles motsattens vad som står i bibeln annars, och mycke om trolldom och modstölder och sånt där. Men det där skulle inte få finnas åt kommande släkter, så därför har dom tagits bort, sägs det. I svartboka får dom också lära sig trolla. Jag hade en morbror som då…

1. Kommen (#####) 1). Kommen var en svår sjukdom, men man kunde bota den genom att hugga bort den. När jag var en liten stinta, bodde en min farbror hemma hos mina föräldrar. Han råkade ut för att få kommen. Min farfar förstod sig på en del sånt där gammalt, och han skulle nu bota den sjuke genom att hugga bort kommen. Farbror fick lägga sig fram- länges på en bänk, och så kom farfar med ett halm- strå i ena handen och en yxa i den andra. Han högg av ett stycke av halmstrået och på samma gång sade _ 1) Kommen, kammen är en sjukdom i lederna. Förväxlas ofta med gikt. Kännetecknas bl. a. av, att det liksom knirkar (gnurar #####) i ledgång- arna. Meddelerskan, som ju till följd av sin verksamhet är hemmastadd på området, förklarar, att ##### = inflammation i senskidorna. / han till den sjuke: – Jag hugger (## ###.) – Vad hugger du för? (## ### ## #?), frågade då far- bror. – Jag hugger bort ur leden och i veden (## ### ##### ### # # ###), svarade farfar. Detta upprepades två gånger. Orden ”Jag hugger” yttrade farfar med hög röst, men svaret på frågan, varför han högg, mumlade han fram med så låg röst, att jag inte kunde höra det. Jag tordes inte fråga då. Det var först flera år senare, som jag fick reda på, hur det yttrandet ljöd.

2. Råka utför (#######). Det kunde lätt hända, att man råkade på något sätt oroa eller ofreda eller stöta ihop med något övernatur- ligt väsen. Det var ju särskilt den, som behövde färdas nattetid. Mest var det vittra (######), förstås, men det kunde även vara gastar och troll, och det kunde även vara / något ont, som trollades på en. Om allt sådant använ- des uttrycket ’råka utför’ (#######). Man såg naturligtvis aldrig något av det här dåliga. Men hade man ’råkt‿för’, så visade det sig snart genom ett häftigt illamående, som kom över den som hade ’råkt‿för’. Och så blev det alltid utslag (eksem) någonstans på kroppen. Sådant eksem kunde botas på två sätt. Det ena var att smörja utslaget med blåst vatten 1). Det andra var att kasta ut (#######) för den sjuke. Det skulle vara en klok till att ’kast‿ut’. Han tog då några hårstrån från den sjuke (en hårtott) och en bit nagel av var finger och var tå. (Kanske det var något mer, men det har jag glömt). Detta kastades sedan ut genom dörren. Den kloke utropade därvid: _ 1) Vatten, som blivit utsatt för påblåsning från en smedjebälg. Se närmare Kaléns uppt. från Arnäs sn, Ångermanland år 1927 (acc. nr. ). / – Här har du ditt. Ge nu N.N. sin hälsa igen.”

1. Kommen (#####) 1). Kommen var en svår sjukdom, men man kunde bota den genom att hugga bort den. När jag var en liten stinta, bodde en min farbror hemma hos mina föräldrar. Han råkade ut för att få kommen. Min farfar förstod sig på en del sånt där gammalt, och han skulle nu bota den sjuke genom att hugga bort kommen. Farbror fick lägga sig fram- län…

Min faster var från Lindome. Hon talade om hur de lånade bröd av trollen, och trollen lånade av dem. Men det var kryp och insekter i trollens bröd. Trollen bakade i "Lillakyrkan". När en moster till pappa gick förbi såg hon trollgumman, och såg hur elden flamma- de. Och hon hörde trollgumman packade.

Trollen bodde i bergklyftorna i Höråsen. På Holma ö fanns det också troll. Ett troll het Skotte. Han simmar på en stor, lång sten över Byasjön. Den stenen står nu i Öströö utmark. - Jag har hört tal om att de tog ett korn från trollen, och trollen kom efter dem, men de kom undan. - Trollen lånte ut sina stora kopparkärl, och sen skulle folket lämna nåt i kärlen, då de satte dem tillbaka. Men en gång bar de sig illa åt, drängen tömde ut gröten, som bonden lagt i kärlet, och gjorde sitt behov i det. Sen fick de aldrig låna mer av trollen.

Trollen bodde i bergklyftorna i Höråsen. På Holma ö fanns det också troll. Ett troll het Skotte. Han simmar på en stor, lång sten över Byasjön. Den stenen står nu i Öströö utmark. - Jag har hört tal om att de tog ett korn från trollen, och trollen kom efter dem, men de kom undan. - Trollen lånte ut sina stora kopparkärl, och sen skulle folket lämna nåt i…

I min ungdom hörde jag berättas av gamla människor, att det hade funnits troll vid en plats, som heter ”smörgraven”. Trollen kom till gårdarna och lånade smörkärnan och andra saker. Det var en lång sä- gen om trollen i smörgraven, men jag kan inte erinra mig den nu.

Jag tror knappt att det har varit någon skill- nad på troll och jätte. Trollen bodde i berg och backar. De kunde vara i besittning av stora skat- ter. De kunde bergta både folk och "fä." och så kunde de byta bort barn. "Bortbytingarna" voro al- drig så till förståndet som andra barn. Och de voro klumpiga till växten. Talesätt som har avseende på trollen: "dum som ett troll,", "klumpig som ett troll", "led som ett troll", "han springer som trollen i skogen", Mot trollen skyddade man sig med stål eller genom att göra korstecken. Om man gjorde kors- tecknet över en sak, så skulle inte trollen kunna tillägna sig det.

Jag tror knappt att det har varit någon skill- nad på troll och jätte. Trollen bodde i berg och backar. De kunde vara i besittning av stora skat- ter. De kunde bergta både folk och "fä." och så kunde de byta bort barn. "Bortbytingarna" voro al- drig så till förståndet som andra barn. Och de voro klumpiga till växten. Talesätt som har avseende på trollen: "dum…

Förr bodde det ett troll i Gallås. Det låg en stuga under berget. När de grälade om något där så kom trollen och tog det. Där gick både mjöl och mjölk till trollen. På det stället blev en dag en tös borta. Modern förstod att det var trollen som tagit henne. Därför gick hon till berget med några böcker som tösen fick att läsa ur. Detta tyckte inte trollen om och därför så släppte de henne.

I Hedared i skogsbygden mellan Alingsås och Borås står Sveriges enda bevarade medeltida stavkyrka, timrad med massiva ekplankor ställda på högkant. Den lilla tjärade träkyrkan har motstått brand, röta och krig i över femhundra år.

Bönderna i Hedared berättade att i berget intill bodde en jätte som under sekler levt i lugn och ro i skogens tystnad. När byamännen reste stavkyrkan och hängde upp den lilla malmklockan i klockstapeln, kunde jätten inte sova för klockans rena klang. I ursinne bröt han loss ett väldigt stenblock och slungade det mot kyrkan med orden: "Tystna, Hedareds lilla bjällra!" Men klockans klang böjde av stenkastet så att blocket landade på ängen bredvid kyrkan, där det ligger kvar än idag. Jätten blev så förbittrad över sitt misslyckande att han packade sina tillhörigheter och flydde djupt in i Tivedens mörka skogar.

I Hedared i skogsbygden mellan Alingsås och Borås står Sveriges enda bevarade medeltida stavkyrka, timrad med massiva ekplankor ställda på högkant. Den lilla tjärade träkyrkan har motstått brand, röta och krig i över femhundra år. Bönderna i Hedared berättade att i berget intill bodde en jätte som under sekler levt i lugn och ro i skogens tystnad. När byamän…