Transkriberad uppteckning
Vi kallade henne skogsråa eller Gran-Kari. En gång kom en bonde och överraskade henne, då hon höll på att mjölka en av hans kor. Hon tog sig inget vidare bekymmer utan sade: "Kam ä varken mättad änne tvättad, så han kan inte skada". Därmed försvann hon. Han kunde inget göra vid henne på fastande mage. Men en annan gång passade han på henne och då hade han ätit och tvättat sig och laddat bössan som man borde göra, då man skulle skjuta skogråa -- man skulle lägga nio olika slag i skottet, bland annat silver — och då knäppte han henne. Men han såg inget annat än några benflisor och stickor efter henne.
