Transkriberad uppteckning

När det blev fel på hästen vid möte med någon el. när en främmande kom nära honom så vart han ”skämd”. Om någon lovade att han skulle ställa med hästen el. med det ena eller andra djuret, så var det säkert att det blev något fatt med det. Om en häst stod å betade å en gick å sparkade undan fodret för honom så blev han ”skämd”. Han började att magra å inte bli lik sig. En hade avund till honom, å det var inte bra, om en hade det till andras djur. En skulle hålla sig vän med sådana som hade kokel för sig. De var inte säkra än de kunde ställa till ont för en. Det hände förr att folk rev ned ladugård å stall för att djuren inte höll sig friska. Det var ständig otur med dem. Det var ont i tomten. För att de skulle komma från det, så flyttades husen. Om en byggde nytt, så sattes inte det nya huset på den gamla tomten, om det varit otur med kräka där. De bruka å ta arsenik å ge kräka för att inte något ont skulle rå på dom. ”Finnskôtt” kom inte av sig själv. Trollfolk gjorde sånt å sköt ut så att det skulle träff djuren för dem de hade ont till. Om en häst hade fått sår vid hoven eller benet så pessa en på det.