Transkriberad uppteckning
Drottning Christina hade genom fullmakt skänkt Sand-Ön till Fåröboarna för deras dåliga hemmans skull, då de slogo »kut» och delade fångsten efter gård. Men sedan kommo de i process om detta, att 4 man på gård skulle gå och slå »kut» och i man på 1/4 gård; slutl. vann en man, som hette Lythberg Sand-Ön tillbaka under Kronan, då man hade får der på Kronans vägnar. — Under K. Gustaf III:s tid gafs Sand-Ön åt en Benediktus, då Fåröboarna måste »ut-slagta» alla sina får: klippningen och slagten skedde på hösten (våren?). En Bonde, Mikkel Smiss hade skjutit ut alla Örnar på Sand-Ön. Jens Jak:n Båta, Fårö, född 1775. Då för en 60 år sedan Fårö-boar' ännu egde Sand-Ön, slagtade de årligen 20 får på gård, och hade der alltid öfver vintern qvargående 3 hästar att »jega» (jaga, drifva) ihop fåren med. Joka Hanss:n Bäukless, På Fårö, f. der omkr. 1778. När en viss stor Tall på Sandön fölle kull, skulle Fåröboarna mista ön; och den föll tre år innan de förlorade den. Vester-hällti ville ej ha' Sandön, dit de sällan kommo. L. O:n Kallbjärga. För Två Riksdalers årsskatt hade Fåröboarne kunnat få behålla hela Sandön (I: 1255; IV: 59). [I marg.]: Wallin, II, p. »99. — En Benedictus (före år 1800) planterat Renar på Sandön. — Hush.Sällsk:s Handl. (1800) I: s. 96.
