Transkriberad uppteckning

På Kils gård i Tanum hade de fått en bortbyting. Han åt och drack väldigt mycket och blev stor och stark, men han talade aldrig. Mor hans rådfrågade en klok gumma, om vad hon skulle göra för att få honom att tala. Hon fick det rådet att flå en katt och använda skinnet som skinn till en korv, och håret skulle vara vänt utåt. Hon gjorde så, och när bortbytingen fick se korven, sade han: "Jag har sett Kils skog runne och brunne sju gånger, men maken till korv har jag aldrig sett." Från den dagen talade han.