Transkriberad uppteckning

I mores tid var det en de kalla Löge-Nils från Ytten. Han var soneson till en som kunde trolla, och han hade läst i trolleboken. Förr var här mycket vilt, tjäder och orre och annat. Lögen hade tagit bröt från nattvarden, och så sköt han genom det; sen stod alla djur och fåglar still, och han kunde skjute ner vad han ville. En de kallte Lejen — han var torpare på Lejre — ville lära skjute av Lögen, och det lovade Lögen. Lejen skulle komma till ett berg uppe i Åsarna klockan tolv på natten. Och Lejen kom dit med sin bössa. Då kom en stor, svart hund, ögonen lyste och värmen stod ur munnen på honom. Lejen tänkte: "Den ska jag skjute", och han la an. Men i detsamma blev hans bösse som en slät såstång, och han kunde inte komma ur fläcken. Han blev stående där och kunde inte lyfta benen. Klockan fyra börja det ryga på Knatten och tupparna gol, Då fick han te sej bena, och bössan blev riktig igen.