Transkriberad uppteckning

Det var en bonde, som hade en son, som studerade till präst. En gång, när sonen var hemma på besök, träffade han på en tomte. "Vad går du här för?" frågade prästen. "Jag går här, för jag skall efter döden handha husbondens täl och hans hustrus med", sade tomten. Han menade själ, men han kunde inte uttala ordet. Så hade prästen fått höra, att tomten skulle ha en skopa mjölk bakom fähusdörren var kväll. Därför frågade han: "Vad skall du ha den mjölken till" "Den skall jag ha till att bränna dem i", svarade tomten. Då gick sonen till sina föräldrar och sade: "Det fattas bara ett ben till stolen, annars är I mogna för helvetet. Men ännu finns det räddning". Och han tog och körde bort tomten.