Transkriberad uppteckning

I Gränsen emot Solberga by ligger å Myrö säteris egor en hage, kvarest finnes en förtrollad trädgård, der vandraren lätt förirrar sig. Mången torde ännu lef va, som nattetid gått vilse derstädes och ej före första hanegället lyckats återfinna rätta vägen, såvida nämligen han ej förstått att vända ut och in på rocken. Men om det förunnats någon att skåda trädgården i all dess glans och herrlighet mer än gamle Lekström gårdssmeden torde vara ovisst. Sent en Thorsdagsqväll vandrade han gångstigen från Trädgårdstorp till herregården, då han hastigt framföre sig upptäcker en den grannaste trädgård han någonsin skådat. Der funnos äpplen och päron, men af det klaraste guld, och ädla stenar hängde i stora klasar på körsbärsträden. Trädgården var omgifven af en hög mur, men i porten, som var öppen, stod trädgårdsmästaren sjelf och bjöd Lekström stiga in och smaka på frukterna. Gamle Lekström var dock ej så dum han, ty att allt detta endast var tillkommet af troll och onda magter för att lura honom, det kunde han nog begripa. Han tackade derföre för tillbudet, men sade att han snart hoppades komma hem till sitt, och ej kände någon lystnad efter de granna frukterna. Häröfver blef trädgårdsgubben förbittrad, slog porten igen, så att det brakade i skogen, och dermed var synen försvunnen.