Transkriberad uppteckning

När ja va en elva, tölv år, så hände de, att den ene oxen va borta å inte kom hem. Å vi gick ut, far å mor å alla barna. Å då när vi kom te Svens möse på Molthulta äger, så hörde vi, hur de ropa å hoja nere på mösen. »Håhå», sa far, »nu vet ja, var ja har oxen». Å han gick ner, å tänk, att han kom rakt på oxen. Han hadde fått ner ene skånka å låg oppe på mösen.