Transkriberad uppteckning

Vid Ryd fanns i min barndom en of ferkälla av blygsamt slag. Den låg i en bergskreva i Jockums hage. Jag hade en vårta på ett finger, och den hotade jag där. En skulle doppa vårtan tre gånger i källan, och så var det vissa ord som en skulle säga. Jag har försökt att påminna mig, vilka ord det var, men omöjligt. Samtidigt skulle en offra en ettöring och två knappnålar. Varje gång en doppade vårtan, skulle en säga de där orden, och för varje gång skulle en släppa en av de tre sakerna i källan. Så gjorde jag liksom många andra, och — tro mig eller ej — vårtan försvann kvickt.