Transkriberad uppteckning
Ja hadde sån förskräckli tannvärk en gång när ja va unger. Å ja gick te en gubbe, som hette Engström å fråga honom för de. Han va kunni i sånt där. Å han sa te mej: »Ja, i solgången då ska du inte ge dej ut på sjön i da, för just då kommer värken å börja alldeles förskräcklit, men sen de har värkt en stunn, så går de över, å sen ska du aldri ha nån tannvärk mer», sa han. Ja, på kvällen så kom ja inte ihåg de där, utan ja va ute på sjön. Ja hadde e rev ute. Men tanna börja å värka, så de va rent faslit. Men sen gick de över, å sen hadde ja aldri nån värk mer, — så länge gubben levde inte. Men sen, när han va döer, då va de gånget förståss.