Transkriberad uppteckning

Det gick en jungfru uti en hage; till henne kommer de en ung sjöman. »Och varför går hon så här allena? Giv mig sitt hjärta, som jag begär.» »På eder talan kan jag ej svara. Jag är av alltför ringa stånd. Er tjänarinna kan jag fäll bliva, men allrakärestan kan jag ej bli. Jag har en vän, ja, om han lever, som för sju år sen reste bort från mej.» »Ja, är det sanning som du säger, då är väl jag densamme sjöman, som för sju år sen reste bort från dej.» »Ja, är det sanning som du säger, så visa ringen; som du fick av mej.» »Se, här ä handen, se, här ä fingern, se, här ä ringen som jag fick av dej.» Och jungfrun bleknar, hon bleknar, rodnar, och faller svimmande till jorden ner. Sen tar han henne på sina armar och klappar henne så hjärtelig.