Transkriberad uppteckning

Jo, di där offerbåla ve Kvarn, de hänner allt än ida, att en kastar nån sten eller någe där, när en går förbi där. Si, di där två bröra, som slo ihjäl varandra där, di hadde blitt spådda, när di va små, att di skulle döda den ene den are. Ä för te förhinnra de där så skicka fadern ut dom långt bort åt skilda håll. Men de bar inte te bätter, än di träffades, fast di kände inte igen varandra då förståss. Å så hadde di varsin hunn mä sej. Å hunna di flög ihop å slogs förståss, å di där bröra di vart osams di mä å börja å slåss å slogs så pass, så di do bägge två. Ja, den ene han do inte strax, utan han do ett stycke ifrå, där de annra kumlet ä. De ä ett berg där bus inte" som di kallar för Tingsberget, å där skulle di ha hållt dom sen över de där. Men de ä ju så länge sen, de va la på femtan- eller sextanhunnratalt, tänker ja.